Till innehåll
SOlärdigital

Religionskunskap

Kristendom

Kapitel 45. Kristendomen i modern tid – sekularisering, global kristendom och nya frågor

Sekularisering, ekumenik, politisk kristendom, genus och sexualitet, migration och interreligiösa möten.

Kapitlet i korthet

Kristendomen är en gammal religion, men den finns fortfarande i en modern värld. Det betyder att gamla texter, traditioner, kyrkor och trosföreställningar hela tiden möter nya frågor. Hur ska kristna förstå Bibeln i dag? Hur ska kyrkor förhålla sig till vetenskap, demokrati, jämställdhet, sexualitet, klimatfrågor och religionsfrihet? Hur förändras kristendomen när den flyttar mellan länder och kulturer? Kristendomen är därför inte bara historia. Den är en levande världsreligion som fortsätter att förändras.

Centrala begrepp

Kristendomen i modern tidEn gammalKristendomen och EuropaKristendom i SverigeSekulariseringKulturkristendomFrikyrkor ochGlobal kristendomMigration och kristen mångfaldKristendom och vetenskapKristendom och politikKristendom jämställdhet och könKristendom och HBTQKristendom och socialt arbeteFörföljda kristna

En gammal religion i en modern värld

Kristendomen är en gammal religion, men den finns fortfarande i en modern värld. Det betyder att gamla texter, traditioner, kyrkor och trosföreställningar hela tiden möter nya frågor. Hur ska kristna förstå Bibeln i dag? Hur ska kyrkor förhålla sig till vetenskap, demokrati, jämställdhet, sexualitet, klimatfrågor och religionsfrihet? Hur förändras kristendomen när den flyttar mellan länder och kulturer? Kristendomen är därför inte bara historia. Den är en levande världsreligion som fortsätter att förändras. Samtidigt är kristendomen inte enhetlig. En katolik i Polen, en pingstvän i Brasilien, en ortodox kristen i Etiopien, en lutheran i Sverige, en koptisk kristen i Egypten och en evangelikal kristen i USA kan alla vara kristna, men leva sin tro på olika sätt.

Kristendomen och Europa

Kristendomen har haft enorm betydelse för Europas historia. Under många århundraden formade kyrkan människors vardag, kalender, utbildning, konst, musik, politik och moral. Kyrkor och katedraler byggdes i städer och byar. Munkar och nunnor levde i kloster. Präster undervisade, döpte, vigde och begravde. Högtider som jul, påsk och pingst formade året. Kristendomen påverkade också lagar, kungamakt och idéer om rätt och fel. Det betyder inte att Europas historia bara kan förstås som kristen. Europa har också formats av judendom, islam, antik filosofi, upplysning, vetenskap, nationalism, socialism, liberalism och många andra krafter. Men kristendomen har varit en av de viktigaste historiska och kulturella grundkrafterna.

Kristendom i Sverige

Sverige blev kristet gradvis under vikingatid och medeltid. Under medeltiden var Sverige katolskt. På 1500-talet genomfördes reformationen, och Sverige blev lutherskt. Svenska kyrkan blev länge en statskyrka. Den var starkt kopplad till staten och påverkade människors liv från födelse till död. Kyrkan ansvarade under lång tid för folkbokföring, undervisning, moralisk fostran och många viktiga livsriter. Även i dag märks kristendomen i Sverige. Många firar jul och påsk, kyrkor finns i nästan varje stad och by, psalmer sjungs vid skolavslutningar och begravningar, och många människor döps, konfirmeras, vigs eller begravs i kyrkan. Samtidigt är Sverige i dag ett mycket sekulariserat samhälle.

Sekularisering

Sekularisering betyder att religionens roll i samhället minskar eller förändras. I Sverige märks sekulariseringen på flera sätt. Färre människor går regelbundet i kyrkan än förr. Många ser kristendomen mer som kulturarv än som personlig tro. Staten och kyrkan är inte längre lika nära kopplade som tidigare. Svenska kyrkan skildes från staten år 2000. Men sekularisering betyder inte att religion försvinner helt. Många människor ber fortfarande, tänder ljus, går till kyrkan vid kriser, firar kristna högtider eller söker sig till andlighet på andra sätt. Religionen kan alltså få en annan plats. Den blir mindre självklar som gemensam samhällsnorm, men kan fortfarande vara viktig för individer och grupper.

Kulturkristendom

I Sverige finns många människor som kan beskrivas som kulturkristna. Det betyder att de inte nödvändigtvis tror aktivt på kristendomens lära, men ändå känner sig kopplade till kristna traditioner. De kanske firar jul, går på dop, vigsel eller begravning i kyrkan, tycker om psalmer eller ser kyrkan som en del av svensk historia. Kulturkristendom visar att religion inte bara handlar om personlig tro. Den kan också vara tradition, språk, minne, estetik och gemenskap. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan kulturkristendom och kristen tro. För en praktiserande kristen handlar kristendom inte bara om traditioner, utan om en levande relation till Gud genom Jesus Kristus.

Frikyrkor och kristna minoriteter i Sverige

Sverige har också en lång frikyrklig tradition. Frikyrkorna växte fram särskilt under 1800-talet. De betonade personlig tro, Bibelläsning, bön, omvändelse, mission och aktivt församlingsliv.

Baptister, metodister, missionsförbundare och pingstvänner har haft stor betydelse i svensk kristendom. I dag finns också många kristna minoriteter i Sverige genom migration. Det finns katoliker, ortodoxa, orientaliskt ortodoxa, evangelikala, pingstvänner och många andra kristna grupper. Kristna med rötter i Syrien, Irak, Eritrea, Etiopien, Polen, Latinamerika, Finland, Balkan och många andra områden har gjort svensk kristendom mer mångsidig. Det betyder att kristendom i Sverige inte bara är Svenska kyrkan.

Snabb repetition

Fråga 1 av 3

Öva på avsnittet

Quizet öppnas om 10 sekunder. Läs gärna igenom stycket en gång till.

Fråga 1 av 3

Klar med kapitlet? Fortsätt här.

Visa alla kapitel i ämnet

Välkommen in i kapitlet

Ta din tid — du bestämmer tempot.