Kapitel 42. En kristendom, många kyrkor – katolskt, ortodoxt och protestantiskt

Gemensam grund och stora skillnader

Kristendomen är en religion, men den finns i många olika kyrkor och traditioner. Kristna över hela världen delar flera centrala delar av tron. De tror på Gud, Jesus Kristus, Bibeln, dopet, bönen och uppståndelsen. Många kristna använder också gemensamma trosbekännelser och firar högtider som jul, påsk och pingst.

Samtidigt finns det stora skillnader. En katolsk mässa i Rom, en ortodox liturgi i Grekland, en luthersk gudstjänst i Sverige, en pingstgudstjänst i Brasilien och en etiopisk-ortodox gudstjänst kan se mycket olika ut. Skillnaderna handlar om historia, ledarskap, gudstjänst, sakrament, synen på tradition, helgon, musik, bilder och hur kyrkan organiseras. Det är därför viktigt att inte tala om kristna som om alla gör likadant.

De tre stora kyrkofamiljerna

Man brukar ofta tala om tre stora kyrkofamiljer inom kristendomen: - katolska kyrkan - ortodoxa kyrkor - protestantiska kyrkor Detta är en förenkling, men den hjälper oss att få överblick. Katolska kyrkan har påven i Rom som högsta ledare. Ortodoxa kyrkor består av flera självständiga kyrkor, ofta med stark koppling till språk, folk och regioner. Protestantiska kyrkor växte fram ur reformationen på 1500-talet och finns i många olika former.

Katolska kyrkan

Katolska kyrkan är den största kristna kyrkan i världen. Ordet katolsk betyder ungefär allmän eller universell. Katolska kyrkan ser sig som en världsvid kyrka med historisk kontinuitet tillbaka till apostlarna. En central tanke är att kyrkan leds av biskopar, och att biskopen av Rom, påven, har en särskild roll som kyrkans högsta ledare på jorden.

Påven

Påven är biskop av Rom och ledare för katolska kyrkan. Katoliker ser påven som efterträdare till aposteln Petrus. Enligt katolsk tradition gav Jesus Petrus ett särskilt ansvar för kyrkan. Därför har påven en viktig roll i lära, ledarskap och enhet. Det betyder inte att påven är Gud eller att katoliker dyrkar påven. Påven är en människa och kyrklig ledare, men med mycket stor auktoritet i katolsk tro och organisation.

Sakrament och tradition i katolska kyrkan

Katolska kyrkan räknar sju sakrament: - dop - konfirmation - eukaristi - bikt - de sjukas smörjelse

• äktenskap - prästvigning Sakramenten ses som synliga tecken där Gud ger nåd. Katolska kyrkan betonar också både Bibeln och kyrkans tradition. Tradition betyder här inte bara gamla vanor. Det betyder den levande överföringen av tro, gudstjänst, tolkning och undervisning genom kyrkans historia.

Maria och helgonen

I katolska kyrkan har Maria, Jesu mor, en mycket viktig plats. Katoliker dyrkar inte Maria som Gud, men de vördar henne som Jesu mor och som en förebild i tro. Helgon är människor som levt särskilt nära Gud och blivit förebilder för andra kristna. Katoliker kan be helgon att be för dem, ungefär som man kan be en vän att be för en. Detta skiljer sig från många protestantiska traditioner, där man ofta är mer försiktig med helgonvördnad.

Ortodoxa kyrkor

Ortodox betyder ungefär rätt lära eller rätt lovprisning. De ortodoxa kyrkorna är särskilt starka i Östeuropa, Ryssland, Balkan, Grekland, Mellanöstern och delar av Afrika. Det finns flera ortodoxa kyrkor, till exempel grekisk-ortodoxa, rysk-ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa och antiokisk-ortodoxa kyrkan. Det finns också orientaliskt ortodoxa kyrkor, till exempel koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten och etiopisk-ortodoxa kyrkan. De har en egen historisk utveckling. Ortodox kristendom betonar ofta liturgi, mysterium, tradition, ikoner och kyrkans kontinuitet med den tidiga kristendomen.

Patriarker och självständiga kyrkor

Ortodoxa kyrkor har inte en enda ledare som motsvarar påven. I stället finns flera patriarker och ärkebiskopar som leder olika kyrkor. Patriarken av Konstantinopel har en hedersställning, men styr inte alla ortodoxa kristna på samma sätt som påven leder katolska kyrkan. Det gör den ortodoxa världen mer decentraliserad.