Kapitel 42. En kristendom, många kyrkor – katolskt, ortodoxt och protestantiskt

Gemensam grund och stora skillnader

Kristendomen är en religion, men den finns i många olika kyrkor och traditioner. Kristna över hela världen delar flera centrala delar av tron. De tror på Gud, Jesus Kristus, Bibeln, dopet, bönen och uppståndelsen. Många kristna använder också gemensamma trosbekännelser och firar högtider som jul, påsk och pingst.

Samtidigt finns det stora skillnader. En katolsk mässa i Rom, en ortodox liturgi i Grekland, en luthersk gudstjänst i Sverige, en pingstgudstjänst i Brasilien och en etiopisk-ortodox gudstjänst kan se mycket olika ut. Skillnaderna handlar om historia, ledarskap, gudstjänst, sakrament, synen på tradition, helgon, musik, bilder och hur kyrkan organiseras. Det är därför viktigt att inte tala om kristna som om alla gör likadant.

De tre stora kyrkofamiljerna

Man brukar ofta tala om tre stora kyrkofamiljer inom kristendomen: - katolska kyrkan - ortodoxa kyrkor - protestantiska kyrkor Detta är en förenkling, men den hjälper oss att få överblick. Katolska kyrkan har påven i Rom som högsta ledare. Ortodoxa kyrkor består av flera självständiga kyrkor, ofta med stark koppling till språk, folk och regioner. Protestantiska kyrkor växte fram ur reformationen på 1500-talet och finns i många olika former.

Katolska kyrkan

Katolska kyrkan är den största kristna kyrkan i världen. Ordet katolsk betyder ungefär allmän eller universell. Katolska kyrkan ser sig som en världsvid kyrka med historisk kontinuitet tillbaka till apostlarna. En central tanke är att kyrkan leds av biskopar, och att biskopen av Rom, påven, har en särskild roll som kyrkans högsta ledare på jorden.

Påven

Påven är biskop av Rom och ledare för katolska kyrkan. Katoliker ser påven som efterträdare till aposteln Petrus. Enligt katolsk tradition gav Jesus Petrus ett särskilt ansvar för kyrkan. Därför har påven en viktig roll i lära, ledarskap och enhet. Det betyder inte att påven är Gud eller att katoliker dyrkar påven. Påven är en människa och kyrklig ledare, men med mycket stor auktoritet i katolsk tro och organisation.

Sakrament och tradition i katolska kyrkan

Katolska kyrkan räknar sju sakrament: - dop - konfirmation - eukaristi - bikt - de sjukas smörjelse

• äktenskap - prästvigning Sakramenten ses som synliga tecken där Gud ger nåd. Katolska kyrkan betonar också både Bibeln och kyrkans tradition. Tradition betyder här inte bara gamla vanor. Det betyder den levande överföringen av tro, gudstjänst, tolkning och undervisning genom kyrkans historia.

Maria och helgonen

I katolska kyrkan har Maria, Jesu mor, en mycket viktig plats. Katoliker dyrkar inte Maria som Gud, men de vördar henne som Jesu mor och som en förebild i tro. Helgon är människor som levt särskilt nära Gud och blivit förebilder för andra kristna. Katoliker kan be helgon att be för dem, ungefär som man kan be en vän att be för en. Detta skiljer sig från många protestantiska traditioner, där man ofta är mer försiktig med helgonvördnad.

Ortodoxa kyrkor

Ortodox betyder ungefär rätt lära eller rätt lovprisning. De ortodoxa kyrkorna är särskilt starka i Östeuropa, Ryssland, Balkan, Grekland, Mellanöstern och delar av Afrika. Det finns flera ortodoxa kyrkor, till exempel grekisk-ortodoxa, rysk-ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa och antiokisk-ortodoxa kyrkan. Det finns också orientaliskt ortodoxa kyrkor, till exempel koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten och etiopisk-ortodoxa kyrkan. De har en egen historisk utveckling. Ortodox kristendom betonar ofta liturgi, mysterium, tradition, ikoner och kyrkans kontinuitet med den tidiga kristendomen.

Patriarker och självständiga kyrkor

Ortodoxa kyrkor har inte en enda ledare som motsvarar påven. I stället finns flera patriarker och ärkebiskopar som leder olika kyrkor. Patriarken av Konstantinopel har en hedersställning, men styr inte alla ortodoxa kristna på samma sätt som påven leder katolska kyrkan. Det gör den ortodoxa världen mer decentraliserad.

Liturgi och mysterium

Ortodox gudstjänst kallas ofta liturgi. Liturgin är rik på sång, böner, rökelse, symboler, processioner och upprepningar. För ortodoxa kristna är gudstjänsten inte bara undervisning eller samling. Den är ett deltagande i Guds helighet.

Ortodox kristendom betonar ofta att Gud är ett mysterium. Människan kan möta Gud, men aldrig helt kontrollera eller förklara Gud. Därför blir skönhet, symboler och helig rytm viktiga.

Ikoner

Ikoner är heliga bilder som används i ortodox kristendom och även i vissa andra traditioner. En ikon kan föreställa Jesus, Maria, helgon eller bibliska händelser. Ikoner ses inte bara som konstverk. De fungerar som fönster mot det heliga. Ortodoxa kristna kan kyssa en ikon eller tända ljus framför den. Det betyder inte att de dyrkar träet eller färgen. Vördnaden riktas mot den person eller verklighet som ikonen pekar mot. Ikoner visar hur viktigt det är i ortodox kristendom att Gud blev människa i Jesus. Eftersom Gud blev synlig i Kristus kan det gudomliga också skildras i bild, men med vördnad.

Protestantiska kyrkor

Protestantiska kyrkor växte fram genom reformationen på 1500-talet. De protesterade mot sådant de ansåg vara fel i den katolska kyrkan, till exempel avlatshandel, korruption och att kyrkans tradition ibland uppfattades som viktigare än Bibeln. Protestantismen är inte en enda kyrka. Den består av många olika kyrkor och rörelser. Några exempel är lutherska kyrkor, reformerta kyrkor, anglikanska kyrkan, metodister, baptister, pingstvänner och olika frikyrkor.

Bibeln och nåden

Många protestantiska kyrkor betonar Bibelns auktoritet starkt. En viktig reformatorisk tanke är sola scriptura, som betyder Skriften ensam. Det betyder att Bibeln ska vara den högsta grunden för kristen lära. En annan viktig tanke är att människan blir frälst av nåd genom tro. Detta var centralt för Martin Luther. Luther menade att människan inte kunde köpa, förtjäna eller prestera fram Guds förlåtelse. Frälsningen är Guds gåva.

Lutherska kyrkor

Lutherska kyrkor har sina rötter i Martin Luthers reformation. De är särskilt vanliga i Norden och delar av Tyskland. Svenska kyrkan är en luthersk kyrka. Lutherska kyrkor betonar Bibeln, nåden, tron, dopet, nattvarden och gudstjänsten på folkspråk. I luthersk tradition har psalmsång och predikan ofta haft stor betydelse.

Reformerta kyrkor

Reformerta kyrkor förknippas bland annat med Jean Calvin.

De växte fram i Schweiz, Nederländerna, Skottland och andra delar av Europa. Reformert kristendom betonar ofta Guds storhet, Bibelns auktoritet, predikan och ett enkelt gudstjänstliv. I vissa reformerta traditioner har man varit mer försiktig med bilder, helgon och utsmyckning i kyrkorummet.

Anglikanska kyrkan

Anglikanska kyrkan växte fram i England under reformationstiden. Den har drag både från katolsk och protestantisk kristendom. I vissa anglikanska sammanhang är gudstjänsten mycket liturgisk och liknar katolsk tradition. I andra är predikan, Bibeln och evangelisation mer framträdande. Anglikanska kyrkan visar att kristna traditioner inte alltid passar perfekt i enkla kategorier.

Frikyrkor

Frikyrkor är kyrkor som ofta har vuxit fram utanför statskyrkans struktur. I Sverige har frikyrkor som baptister, metodister, missionsförbundare och pingstvänner haft stor betydelse. Frikyrkor betonar ofta personlig tro, omvändelse, församlingsgemenskap, Bibeln, mission och aktivt deltagande. Många frikyrkor praktiserar troendedop, alltså dop av personer som själva bekänner sin tro.

Pingströrelsen

Pingströrelsen är en av världens snabbast växande kristna rörelser. Den betonar den heliga Andens kraft och gåvor. Pingstvänner lägger ofta stor vikt vid personlig omvändelse, lovsång, bön, helande, tungotal, mission och erfarenhet av Guds närvaro. Pingströrelsen har vuxit starkt i Latinamerika, Afrika och delar av Asien. Det visar att kristendomens tyngdpunkt i dag inte bara ligger i Europa.

Ekumenik

Ekumenik betyder arbete för samarbete och enhet mellan kristna kyrkor. Eftersom kristendomen är splittrad i många kyrkor försöker många kristna hitta vägar att samarbeta. Det kan handla om gemensamma böner, samtal, socialt arbete, bibelöversättningar eller gemensamt arbete för fred och rättvisa. Ekumenik betyder inte alltid att alla skillnader försvinner. Men det betyder att kyrkor försöker se varandra som kristna syskon och arbeta tillsammans där det är möjligt.

Varför finns så många kyrkor?

Kristendomens mångfald beror på historia, geografi, språk, politik och teologi. Ibland har kyrkor splittrats på grund av viktiga teologiska frågor. Ibland har splittringar också handlat om makt, kultur och politik. Det är viktigt att förstå både det gemensamma och skillnaderna. Kristna kan vara katoliker, ortodoxa, protestanter, frikyrkliga eller pingstvänner. De kan fira gudstjänst på olika sätt och tolka vissa frågor olika. Men många delar tron på Jesus Kristus, Bibeln, dopet, bönen och hoppet om uppståndelsen.