Kapitel 50. Vad tror muslimer på? Gud, profeterna och domedagen

Tro och handling hör ihop

För att förstå islam räcker det inte att känna till de fem pelarna, bönen, fastan och vallfärden till Mecka. De fem pelarna visar hur islam praktiseras i handling. Men bakom handlingarna finns en troslära. Den handlar om vem Allah är, vad människan är, hur Gud vägleder världen och vad som händer efter döden. I islam hänger tro och handling nära samman. Det en människa tror på ska märkas i hur hon lever. Men handlingarna får också sin djupare mening genom tron.

Iman – den muslimska tron

Ett viktigt ord för tro i islam är iman. Iman handlar inte bara om att hålla med om vissa idéer. Det handlar om tro, tillit och övertygelse. I många sammanhang sammanfattas islamisk tro i ett antal trosartiklar. De kan formuleras lite olika, men brukar ofta handla om tron på: - Allah - änglarna - de uppenbarade skrifterna - profeterna - domedagen

• ödet eller Guds bestämmelse - livet efter döden Dessa trosartiklar hjälper oss att förstå islam som en hel världsbild. De handlar om Gud, skapelsen, historien, människan, moralen och framtiden.

Tron på Allahs enhet

Den första och viktigaste trosartikeln är tron på Allahs enhet. Detta kallas tawhid. Tawhid betyder att Gud är en, odelbar och unik. Allah är inte en gud bland andra gudar och inte en kraft i världen vid sidan av andra krafter. Allah är skaparen av allt som finns, den som upprätthåller världen och den som ensam är värd att dyrkas. Detta är islams centrum. Om man inte förstår tawhid blir det svårt att förstå varför bönen, Koranen, profeterna och de fem pelarna är så viktiga.

Gud är större än skapelsen

Tawhid betyder också att Allah är transcendent. Det innebär att Gud är större än världen och inte kan jämföras med något skapat. Allah har ingen kropp, inget kön och ingen form som människan kan fånga i en bild. Gud är nära människan genom bön, vägledning och barmhärtighet. Samtidigt är Gud inte en del av skapelsen. Detta gör att islam är mycket försiktig med bilder av Gud och, i många sammanhang, också med bilder av profeterna. Risken är att människor börjar fästa sin dyrkan vid bilder, personer eller föremål i stället för vid Allah.

Shirk – motsatsen till tawhid

Motsatsen till tawhid är shirk. Shirk betyder att sätta något vid Allahs sida eller att ge något skapat den dyrkan som bara tillkommer Gud. Det kan handla om avgudadyrkan, men också mer allmänt om att låta något annat ta Guds plats i livet. I islam är shirk mycket allvarligt eftersom det bryter mot hela religionens grund. Om Allah är den ende Guden kan ingen människa, profet, staty, rikedom, makt eller idé få samma ställning som Allah.

Människan som ansvarig förvaltare

Tron på Allahs enhet leder till en särskild syn på människan. Människan är skapad av Allah och ansvarig inför Allah. Hon är inte gudomlig, men hon har en viktig ställning i skapelsen.

I islamisk tro kan människan förstås som Guds förvaltare på jorden. Det betyder att hon har ansvar för sitt liv, för andra människor och för skapelsen. Hon är inte fri på ett sätt som gör att hon kan göra vad som helst utan följder. Hon lever inför Gud.

Ingen arvsynd på samma sätt som i kristendomen

Islam har en berättelse om Adam och Eva, men den tolkas inte på samma sätt som klassisk kristen lära om arvsynd. I islam föds människan inte med en nedärvd synd från Adam och Eva. Koranen beskriver hur Adam och Eva ångrade sin olydnad och blev förlåtna av Allah. Därför ses det jordiska livet inte främst som ett straff. Det ses som ett ansvar, ett uppdrag och en prövning. Människan är svag och behöver vägledning, men hon är inte född dömd eller bortvänd från Gud.