Kapitel 48. Muhammad och islams framväxt

Arabiska halvön på 600-talet

Islam växte fram på Arabiska halvön under 600-talet e.Kr. För att förstå religionens början behöver man förstå den värld där Muhammad levde. Arabiska halvön var inte ett enhetligt rike. Där fanns olika stammar, handelsstäder, ökenområden och lokala maktstrukturer. Människor levde både som bofasta stadsbor och som nomader. Släkten och stammen var mycket viktiga, eftersom de gav skydd, identitet och social trygghet. I ett samhälle utan stark central stat kunde en människas överlevnad bero på vilken familj eller stam hon tillhörde.

Muhammad föds i Mecka

Muhammad föddes omkring år 570 e.Kr. i Mecka, en viktig handels- och pilgrimsstad i västra Arabien. Han tillhörde stammen Quraysh, som hade en stark ställning i staden. Hans familj var respekterad men inte särskilt rik. Enligt traditionen dog hans far innan han föddes, och Muhammad förlorade även sin mor när han var barn. Han växte därför upp under beskydd av sin farfar och senare sin farbror Abu Talib. Detta är viktigt för att förstå hans liv. I ett stamsamhälle var skydd från släkten avgörande. Utan släktens stöd kunde en person bli mycket utsatt.

Mecka och Kaba

Mecka var betydelsefullt av flera skäl. Staden låg vid handelsvägar och fungerade som en plats där människor möttes. Men Mecka var också ett religiöst centrum. Där fanns Kaba, en kubformad byggnad. Enligt islamisk tradition hade Kaba ursprungligen byggts av Adam och senare återuppbyggts av Abraham, Ibrahim, och hans son Ismail. Vid Muhammads tid var Kaba förknippad med många olika gudabilder och lokala religiösa traditioner. Människor från olika stammar kom dit på pilgrimsfärd. Det skapade både religiös betydelse och ekonomiska inkomster för stadens ledande grupper.

Polyteism och jahiliyya

Det arabiska samhälle som Muhammad föddes in i var till stor del polyteistiskt. Polyteism betyder tro på flera gudar. Många människor dyrkade olika gudomligheter, skyddsandar eller lokala makter.

Samtidigt fanns det också judiska och kristna grupper i regionen. Tanken på en enda Gud var därför inte okänd. Islam skulle senare beskriva tiden före uppenbarelsen som jahiliyya. Ordet brukar ofta översättas med okunnighetens tid. Det betyder inte att människor saknade all kunskap eller kultur. Det syftar på att samhället enligt islamisk förståelse hade tappat den rena monoteismen och behövde vägledning tillbaka till Allah.

Khadija – den första troende

Som ung fick Muhammad rykte om sig att vara pålitlig. Han arbetade inom handeln och kom i kontakt med Khadija, en förmögen handels kvinna. Hon anställde honom och imponerades enligt traditionen av hans ärlighet och ansvar. De gifte sig, trots att hon var äldre än han, och deras äktenskap beskrivs ofta som ett starkt och betydelsefullt partnerskap. Khadija blev senare den första personen som accepterade Muhammads budskap. Hennes roll är därför central i islams tidiga historia. Hon gav inte bara personligt stöd, utan blev också den första troende i den nya muslimska gemenskapen.

Den första uppenbarelsen

När Muhammad var omkring fyrtio år brukade han dra sig tillbaka för bön, tystnad och eftertanke. Han sökte ensamhet i grottan Hira, nära Mecka. Enligt muslimsk tro var det där den första uppenbarelsen ägde rum omkring år 610 e.Kr. Under månaden Ramadan visade sig ängeln Gabriel, Jibril på arabiska, och förmedlade Allahs ord till Muhammad. Muhammad blev skakad och rädd. Han hade inte sökt makt eller offentlig ställning som religiös ledare. Enligt traditionen gick han hem till Khadija, som tröstade honom och tog hans upplevelse på allvar. Denna händelse blev början på den uppenbarelse som senare skulle bli Koranen.

Uppenbarelsen fortsätter

Muhammad tog enligt muslimsk tro inte emot hela Koranen på en gång. Han fick uppenbarelser stegvis under drygt tjugo år. Budskapet var tydligt: människorna skulle återvända till tron på den ende Guden, Allah. De skulle överge avgudadyrkan, tänka på domedagen och leva rättfärdigt. De skulle ta ansvar för fattiga, föräldralösa, utsatta och svaga. De skulle förstå att rikedom och stamstatus inte var det viktigaste inför Gud. Inför Allah skulle alla människor hållas ansvariga för sina handlingar.

Ett budskap som utmanade samhället

Muhammads budskap var både religiöst och socialt utmanande. På ytan handlade det om att dyrka en Gud i stället för många. Men i praktiken hotade det också Meckas maktordning. Om Kaba inte längre skulle vara fylld av många olika gudabilder, vad skulle då hända med stadens pilgrimsinkomster? Om alla människor hade ansvar inför samma Gud, vad betydde då stammarnas hierarkier och de rikas makt? Om fattiga och föräldralösa hade rättigheter, vad krävdes då av de mäktiga? Muhammads budskap var därför inte bara en privat tro. Det ifrågasatte samhällets religiösa, ekonomiska och sociala ordning.