Kapitel 51. De fem pelarna – när tron blir vardag och handling

När tro blir praktik

I islam hänger tro och handling nära samman. Det räcker inte att bara säga att man tror på Allah. Tron ska också märkas i hur människan lever. Därför har islam flera centrala praktiker som formar både vardagen och livets större rytm. De viktigaste brukar kallas islams fem pelare. En pelare är något som bär upp en byggnad. På samma sätt kan man säga att de fem pelarna bär upp muslimens religiösa liv. De skapar struktur, riktning och återkommande påminnelser om relationen till Allah.

Vilka är de fem pelarna?

De fem pelarna är: - shahada, trosbekännelsen - salah, den rituella bönen - zakat, den obligatoriska allmosan - sawm, fastan under Ramadan - hajj, pilgrimsfärden till Mecka

Tillsammans visar de att islam inte bara är en inre övertygelse. Islam är en livsväg. De påverkar orden människan säger, tiden hon använder, pengarna hon delar med sig av, kroppen hon disciplinerar och platsen hon riktar sig mot i bön och vallfärd.

Pelarna hänger ihop med islams grundsyn

De fem pelarna är inte lösryckta regler. De hänger ihop med islams grundsyn. Om Allah är den ende Guden, tawhid, ska människan rikta sin dyrkan till Allah. Om människan är ansvarig inför Gud, ska hon leva moraliskt och ta ansvar för andra. Om Muhammad är Allahs sändebud, blir hans exempel viktigt för hur tron levs. Om livet är en prövning och människan en dag ska stå inför Allah, får vardagens handlingar djupare betydelse. De fem pelarna gör dessa idéer konkreta.

Shahada – trosbekännelsen

Den första pelaren är shahada, trosbekännelsen. Den uttrycker islams kärna: Det finns ingen gud utom Allah, och Muhammad är Allahs sändebud. För en muslim sammanfattar shahada både tawhid och Muhammads profetiska uppdrag. Den första delen säger att dyrkan bara riktas till Allah. Den andra delen säger att Muhammad är den profet genom vilken Allahs slutliga uppenbarelse, Koranen, förmedlades till människorna.

Shahada som vittnesbörd

Shahada är enkel i sin formulering, men djup i sin betydelse. Den markerar vad islam bygger på. Att uttala shahada med uppriktighet är också det sätt på vilket en person träder in i islam. Men trosbekännelsen är inte bara något som sägs en gång. Den återkommer i bönen, i religiös undervisning och i muslimsk identitet. Shahada fungerar som en ständig påminnelse om livets riktning: människan tillhör Allah och ska följa den vägledning som Allah gett genom profeten.

Salah – den rituella bönen

Den andra pelaren är salah, den rituella bönen. Muslimer ber fem gånger om dagen vid bestämda tider. Dessa böner kallas fajr, dhuhr eller zuhr, asr, maghrib och isha. Fajr sker före soluppgången.

Dhuhr sker mitt på dagen, efter att solen passerat sin högsta punkt. Asr sker på eftermiddagen. Maghrib sker strax efter solnedgången. Isha sker på kvällen. Bönen skapar en rytm i dagen. Den delar upp tiden och påminner människan om Allah mitt i vardagen.

Wudu – tvagning före bön

Innan bönen gör många muslimer wudu, en rituell tvagning. Man tvättar bland annat händer, mun, näsa, ansikte, armar, huvud och fötter enligt ett bestämt mönster. Wudu handlar inte bara om vanlig hygien, även om renhet också är viktigt. Det är en förberedelse för bön. Kroppen görs redo för att stå inför Allah. Den yttre renheten blir en symbol för en inre beredskap. Människan stannar upp och går från vardaglig aktivitet till religiös närvaro.