Geografi
När man jämför olika delar av världen blir det tydligt att klimatet varierar kraftigt. Vissa platser är varma året runt, andra har tydliga årstider. Vissa områden får mycket regn, andra nästan inget alls. Dessa skillnader är inte slumpmässiga. De beror på flera faktorer som tillsammans styr hur mycket värme och fukt en plats får. För att förstå klimatet behöver vi därför förstå dess drivkrafter – de faktorer som påverkar temperatur, nederbörd och vindar över tid.
Den viktigaste drivkraften bakom klimatet är solen. Det är solens energi som värmer jorden. Men solens strålar träffar inte jorden lika överallt. Vid ekvatorn faller strålarna mer rakt, vilket gör att energin koncentreras till en mindre yta. Därför blir det varmare. Vid polerna träffar strålarna mer snett. Samma mängd energi sprids över en större yta, vilket gör att det blir kallare. Detta är den viktigaste förklaringen till varför det är varmt vid ekvatorn och kallt vid polerna.
Jorden lutar cirka 23,5 grader i förhållande till sin bana runt solen. Denna lutning gör att olika delar av jorden får olika mycket solinstrålning under året. När norra halvklotet lutar mot solen får det mer direkt solljus. Då är det sommar där. Samtidigt lutar södra halvklotet bort från solen och har vinter. Ett halvår senare är situationen den motsatta. Det är alltså inte avståndet till solen som skapar årstiderna, utan jordens lutning.
Breddgrad handlar om hur långt norr eller söder om ekvatorn en plats ligger. Platser nära ekvatorn har ett varmt klimat eftersom de får mycket direkt solinstrålning året runt. Ju längre bort från ekvatorn man kommer, desto mer varierar klimatet mellan årstiderna. Vid höga breddgrader blir vintrarna kalla och somrarna korta. Breddgraden är därför en av de viktigaste faktorerna för klimatet.
Hav påverkar klimatet eftersom vatten värms upp och kyls ner långsammare än land. Vid kuster blir klimatet därför ofta mildare. Somrarna blir svalare och vintrarna varmare jämfört med inlandet. Detta kallas kustklimat. I inlandet, långt från havet, blir skillnaderna större. Somrarna kan bli mycket varma och vintrarna mycket kalla. Detta kallas inlandsklimat. Detta förklarar varför klimatet kan skilja sig mycket mellan två platser på samma breddgrad.
Havsströmmar transporterar värme i världshaven. Varma havsströmmar för med sig varmt vatten från tropiska områden mot kallare områden. Kalla havsströmmar för med sig kallt vatten i motsatt riktning. Ett tydligt exempel är Golfströmmen, som transporterar varmt vatten från Atlanten mot Europa. Den gör att klimatet i Västeuropa är mildare än på andra platser på samma breddgrad. Havsströmmar spelar alltså en viktig roll för att fördela värme över jorden.
Temperaturen sjunker ju högre upp man kommer. Det beror på att luften blir tunnare och inte kan hålla kvar värme lika effektivt. Därför är det kallare i bergsområden än i låglandet, även om de ligger på samma breddgrad. Detta gör att höga berg kan ha snö och glaciärer även i områden som annars är varma.
Vindar transporterar luftmassor med olika egenskaper. En luftmassa som bildas över havet är ofta fuktig, medan en luftmassa som bildas över land är torrare. När dessa luftmassor rör sig påverkar de klimatet i de områden de passerar. De kan föra med sig värme, kyla, regn eller torr luft. De globala vindsystemen, som passadvindar och västvindar, bidrar till att skapa olika klimatzoner på jorden.
Berg påverkar hur nederbörd fördelas. När fuktig luft tvingas upp över ett berg kyls den ner. Då faller nederbörd på den sida som vetter mot vinden. När luften sedan passerar över berget och sjunker ner på andra sidan blir den torrare. Detta område kallas regnskugga. Detta gör att ena sidan av ett berg kan vara grön och fuktig, medan den andra sidan är torr och karg.
Albedo beskriver hur stor del av solens strålning som reflekteras bort från en yta. Ljusa ytor, som snö och is, reflekterar mycket av solens energi. Mörka ytor, som skog eller hav, absorberar mer värme. Detta påverkar temperaturen på en plats. När isar smälter minskar albedot, vilket gör att mer värme absorberas. Det kan leda till ytterligare uppvärmning – en process som förstärker klimatförändringar.
Alla dessa faktorer samverkar och skapar olika klimatzoner på jorden. I polarzonen är klimatet kallt och torrt. I den tempererade zonen varierar klimatet med årstiderna. I den subtropiska zonen finns ofta torra områden. I den tropiska zonen är klimatet varmt året runt. Dessa zoner ger en översiktlig bild av hur klimatet är fördelat över jorden.
Klimatet styrs av flera samverkande faktorer. Solens strålning är grunden, men påverkas av jordens lutning och breddgrad. Avstånd till havet, havsströmmar och vindar påverkar hur värme och fukt fördelas. Höjd över havet och berg påverkar temperatur och nederbörd lokalt. Albedo påverkar hur mycket värme som tas upp eller reflekteras. Tillsammans skapar dessa faktorer de klimatzoner vi ser på jorden. Genom att förstå klimatets drivkrafter blir det möjligt att förklara varför olika delar av världen ser ut och fungerar som de gör.
Vill du arbeta aktivt med kapitlet? Starta läsläge
Starta läsläge