Kapitel 38. Bibeln – kristendomens heliga skrift

En bok och ett bibliotek

Bibeln är kristendomens heliga skrift. Men Bibeln är inte en enda enkel bok skriven av en person vid ett tillfälle. Den är snarare ett helt bibliotek av texter. Där finns berättelser, lagar, poesi, profetiska texter, vishetsord, evangelier, brev och apokalyptiska texter. Texterna har vuxit fram under lång tid och i olika historiska sammanhang. För kristna är Bibeln viktig därför att den berättar om Gud, skapelsen, människan, synden, förbundet, profeterna, Jesus Kristus, kyrkan och hoppet om Guds framtid.

Gamla testamentet och Nya testamentet

Den kristna Bibeln består av två huvuddelar: Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla testamentet innehåller texter som kristendomen delar med judendomen, även om ordningen och tolkningen kan skilja sig. I judendomen kallas den hebreiska Bibeln Tanakh. Kristna använder ofta uttrycket Gamla testamentet eftersom de läser dessa texter som en del av en större berättelse som fortsätter i Jesus och Nya testamentet. Det är viktigt att förstå att uttrycket Gamla testamentet är ett kristet uttryck. När man talar om judendom är det bättre att säga Tanakh eller den hebreiska Bibeln. Nya testamentet handlar om Jesus, de första kristna och den tidiga kyrkans tro och undervisning.

Vad betyder testamente?

Ordet testamente betyder här ungefär förbund. Gamla testamentet handlar om Guds förbund med Israel. Nya testamentet handlar om det nya förbund som kristna menar att Gud upprättar genom Jesus Kristus. Det betyder inte att Gamla testamentet är oviktigt för kristna. Tvärtom är det en grundläggande del av Bibeln. Men kristna läser Gamla testamentet i ljuset av Jesus.

Gamla testamentets innehåll

Gamla testamentet innehåller många sorters texter. Där finns skapelseberättelserna, berättelserna om Abraham, Isak, Jakob, Josef, Mose och uttåget ur Egypten.

Där finns lagar, kungaberättelser, profeter, psalmer och vishetstexter. Några viktiga böcker är Första Moseboken, Andra Moseboken, Psaltaren, Jesaja, Jeremia, Amos och Jobs bok. Dessa texter hjälper kristna att förstå Gud som skapare, människans ansvar, förbundet med Israel, profeternas krav på rättvisa och hoppet om att Gud ska handla i historien.

Nya testamentet

Nya testamentet består av 27 skrifter. De viktigaste texttyperna är evangelierna, Apostlagärningarna, breven och Uppenbarelseboken. Nya testamentet skrevs på grekiska, som var ett vanligt språk i östra Medelhavsområdet under den tid då kristendomen spreds. Texterna växte fram under de första århundradena efter Jesus och blev så småningom samlade som den kristna kyrkans heliga skrifter.

Evangelierna

De fyra evangelierna är Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Ordet evangelium betyder glatt budskap eller goda nyheter. Evangelierna berättar om Jesu liv, undervisning, död och uppståndelse. De är inte skrivna som moderna biografier där varje detalj kommer i exakt kronologisk ordning. De är trosberättelser som vill visa vem Jesus är och vad hans liv betyder. Markusevangeliet brukar ofta ses som det äldsta. Matteus och Lukas har mycket gemensamt med Markus men innehåller också eget material. Johannesevangeliet har en mer teologisk och symbolisk stil. Tillsammans ger evangelierna flera perspektiv på Jesus.

Apostlagärningarna

Apostlagärningarna handlar om tiden efter Jesu uppståndelse. Där berättas om pingsten, den heliga Anden, den första församlingen och hur budskapet om Jesus spreds från Jerusalem till andra delar av Romarriket. En viktig person i Apostlagärningarna är Paulus. Texten visar hur kristendomen går från att vara en judisk Jesusrörelse i Jerusalem till att bli en rörelse som sprids bland många folk.

Paulus brev

En stor del av Nya testamentet består av brev. De mest kända är Paulus brev. Paulus skrev till kristna församlingar i olika städer, till exempel Rom, Korinth, Galatien, Filippi och Thessalonike.

Breven handlar om tro, gemenskap, etik, konflikter, gudstjänst, uppståndelse, nåd och hur kristna ska leva. Paulus brev är viktiga därför att de visar hur de första kristna försökte förstå betydelsen av Jesus och leva som kyrka i olika samhällen.

Uppenbarelseboken

Den sista boken i Nya testamentet är Uppenbarelseboken. Den är en apokalyptisk text. Det betyder att den använder starka symboler, visioner och bilder för att tala om kamp, dom, hopp och Guds framtid. Uppenbarelseboken kan vara svår att förstå eftersom den är full av bildspråk. Den ska inte läsas som en enkel framtidskalender. Den skrevs till kristna som levde under press och behövde hopp om att Gud till slut skulle besegra ondskan.

Bibeln i gudstjänsten

Bibeln används mycket i kristen gudstjänst. Texter läses högt. Predikan förklarar och tolkar bibeltexter. Psalmer och böner bygger ofta på bibliska ord och teman. I många kyrkor följer man en särskild textordning under kyrkoåret. Det betyder att olika bibeltexter läses vid olika tider, till exempel advent, jul, fastan, påsk och pingst. Bibeln är därför inte bara en bok som kristna läser hemma. Den är också en text som formar kyrkans gemensamma liv.

Bibeltolkning

Kristna tolkar Bibeln på olika sätt. Vissa betonar att Bibeln är Guds ord och ska följas mycket noggrant. Andra betonar att Bibeln behöver tolkas historiskt, eftersom texterna skrevs i andra tider och kulturer. Många kristna menar att Bibeln både är mänsklig och gudomlig: skriven av människor i historien, men inspirerad av Gud. Det finns också skillnader mellan kyrkor. Katolska och ortodoxa kyrkor betonar ofta både Bibeln och kyrkans tradition. Många protestantiska kyrkor betonar Bibelns auktoritet särskilt starkt. Det betyder att kristna inte alltid är överens om hur en viss bibeltext ska förstås.

Bokstavlig, symbolisk och teologisk läsning

En del bibeltexter läses mer bokstavligt. Andra läses mer symboliskt eller teologiskt. Till exempel kan skapelseberättelserna förstås på olika sätt. Vissa kristna läser dem som en historisk beskrivning av hur världen skapades. Andra läser dem som teologiska berättelser om att Gud är skaparen, att världen är god och att människan har ansvar. Liknelserna i evangelierna är ett annat exempel. De är inte tänkta som vanliga historiska reportage, utan som berättelser med djupare mening. Bibeltolkning handlar därför om att fråga: Vilken sorts text är detta? När skrevs den? Vad ville den säga då? Vad betyder den för kristna i dag?

Bibeln och kristet liv

Bibeln påverkar kristet liv på många sätt. Den används i bön, gudstjänst, undervisning, själavård, etik och personlig tro. Kristna kan läsa Bibeln för att förstå Gud, få tröst, bli utmanade, lära sig om Jesus och få vägledning i livet. Samtidigt har Bibeln också påverkat kultur, konst, musik, språk och historia. Många uttryck, berättelser och bilder i europeisk och svensk kultur kommer från Bibeln.