Kapitel 24. Symboler och bilder – hur buddhismen gör läran synlig

Varför symboler är viktiga

Buddhismen handlar mycket om inre träning: meditation, etik, visdom och medkänsla. Men buddhismen är inte bara tankar och övningar i sinnet. Den har också många symboler, bilder och föremål. Symboler hjälper människor att minnas Buddhas liv och undervisning. De gör abstrakta idéer synliga. De kan också skapa vördnad, lugn och koncentration. En buddhistisk symbol är inte målet i sig. Den pekar mot något större: uppvaknande, visdom, medkänsla och befrielse från lidande.

Buddhastatyer

En av de vanligaste buddhistiska bilderna är Buddhastatyn. Den visar Buddha i olika kroppsställningar och med olika handgester. Buddha kan sitta i meditation, stå, gå eller ligga ned. Varje form kan ha en särskild betydelse. En sittande Buddha visar ofta meditation och upplysning. En liggande Buddha kan visa Buddhas död och parinirvana. En stående eller gående Buddha kan visa undervisning och rörelse. Buddhastatyer används inte för att visa Buddha som en skapargud. De påminner om Buddha som uppvaknad lärare och förebild.

Mudra – handgester med betydelse

En mudra är en symbolisk handgest. Buddhastatyer har ofta händerna i särskilda positioner. Dessa gester berättar något om Buddha eller om vägen. En viktig mudra är bhumisparsha mudra. Den betyder ungefär att röra vid jorden. I denna gest sitter Buddha i meditation och rör marken med ena handen.

Gesten kopplas till upplysningen under Bodhi-trädet. När Mara försökte störa Siddhartha kallade han jorden till vittne. Jorden blev ett tecken på att hans väg och hans insikt var verkliga.

Dharmahjulet

Dharmahjulet, eller dharmachakra, är en av buddhismens viktigaste symboler. Hjulet symboliserar Buddhas undervisning. När Buddha höll sin första predikan i Sarnath sägs han ha satt Dharma-hjulet i rörelse. Ett hjul rör sig framåt. På samma sätt förs Buddhas undervisning vidare från människa till människa och från generation till generation. Dharmahjulet har ofta åtta ekrar. De kan symbolisera den åttafaldiga vägen.

Lotusblomman

Lotusblomman är en viktig symbol i buddhismen. Lotus växer i vatten och lera, men blomman öppnar sig ren och vacker ovanför ytan. Därför symboliserar den renhet, uppvaknande och andlig utveckling. Den visar att människan kan växa trots svårigheter. Precis som lotusblomman växer ur leran kan visdom och medkänsla växa fram ur ett liv som präglas av lidande och okunnighet.

Stupa och pagod

En stupa är en buddhistisk byggnad som ofta innehåller reliker, alltså kvarlevor eller föremål kopplade till Buddha eller viktiga buddhistiska personer. Stupan kan också symbolisera Buddhas upplysning och den buddhistiska vägen. Människor kan gå runt en stupa i vördnad, ofta medsols. De kan be, meditera eller visa respekt. I östra Asien utvecklades stupan ofta till pagoden. En pagod är ett högt tornliknande tempel eller byggnadsverk med flera våningar. I Tibet och Himalaya används ofta ordet chorten för liknande byggnader.

Reliker

Reliker är heliga kvarlevor eller föremål som kopplas till Buddha, heliga personer eller viktiga händelser. Reliker kan förvaras i stupor eller tempel. De kan fungera som påminnelser om Buddhas liv och den upplysning han nådde. För många buddhister handlar vördnad för reliker inte om magi, utan om respekt och religiös närvaro.

Bodhisattvor och upplysta gestalter

I Mahayana och Vajrayana finns många viktiga bodhisattvor och upplysta gestalter. En bodhisattva är en varelse som strävar efter upplysning för alla levande varelsers skull. Bodhisattvor visar särskilda sidor av den buddhistiska vägen, till exempel medkänsla, visdom eller hjälp till dem som lider.

Avalokiteshvara

Avalokiteshvara är medkänslans bodhisattva. I Kina kallas denna gestalt ofta Guanyin eller Kwan Yin. I Japan används namnet Kannon. Avalokiteshvara visar idealet att höra världens lidande och svara med medkänsla.

Manjushri

Manjushri är visdomens bodhisattva. Han avbildas ofta med ett svärd som symboliserar visdomens kraft att skära igenom okunnighet.

Kshitigarbha

Kshitigarbha är en bodhisattva som ofta kopplas till hjälp åt lidande varelser, särskilt de som befinner sig i svåra existensformer.

Amitabha

Amitabha, eller Amida i Japan, är en viktig Buddha inom Pure Land-buddhismen. Han förknippas med det rena landet, Sukhavati, där det är lättare att nå upplysning.

Tara

Tara är en viktig kvinnlig upplyst gestalt, särskilt i tibetansk buddhism. Hon förknippas med skydd, medkänsla och snabb hjälp.

Mantra, mala och bönesnurror

Ett mantra är en helig ljudformel eller fras som upprepas i meditation eller ritual. Ett av de mest kända buddhistiska mantrana är Om mani padme hum. Det förknippas särskilt med Avalokiteshvara och medkänsla. En mala är ett radband som används för att räkna mantra-upprepningar. Den hjälper kroppen och sinnet att hålla fokus. I tibetansk buddhism används också bönesnurror. En bönesnurra innehåller mantran och snurras som en form av bön och vördnad.

Böneflaggor

Böneflaggor är vanliga i tibetansk buddhism. De är ofta färgade tygstycken med böner, mantran och symboler. När vinden rör flaggorna tänker man att bönerna sprids. Flaggorna visar hur naturens rörelse kan kopplas till religiös praktik.

Ljus, rökelse och offergåvor

I buddhistiska tempel kan människor tända ljus, bränna rökelse och ge blommor eller mat som offergåvor. Ljus kan symbolisera visdom som skingrar okunnighet. Rökelse kan symbolisera vördnad och den goda doft som sprids av goda handlingar. Blommor kan påminna om föränderlighet, eftersom de är vackra men vissnar. Offergåvor handlar inte om att en gud behöver mat eller saker. De är handlingar av vördnad, generositet och påminnelse.