Kapitel 9: Vittring, erosion och landskapets långsamma förändring

När landskapet formas – utan att vi märker det

De dramatiska krafterna i jordens inre, som jordbävningar och vulkaner, kan förändra landskapet snabbt. Men minst lika viktiga är de långsamma processer som ständigt verkar på jordens yta. Dessa processer kallas exogena processer. De bryter ner, transporterar och bygger upp landskap över tid. Till skillnad från de inre krafterna är de yttre krafterna ständigt närvarande och påverkar alla delar av jorden. Det är dessa processer som gör att berg slipas ner, dalar formas och nya landskap växer fram.

Exogena processer – naturens yttre krafter

Exogena processer drivs av energi från solen och av jordens gravitation. De viktigaste krafterna är vatten, is, vind och temperaturväxlingar. Dessa krafter arbetar i tre steg: Först bryts material ner – detta kallas vittring. Sedan transporteras materialet – detta kallas erosion. Till sist avlagras materialet – detta kallas sedimentation. Tillsammans formar dessa processer landskapet.

Vittring – när berg bryts ner

Vittring är den process där berg och sten bryts ner till mindre delar. Det sker utan att materialet flyttas. Det finns flera typer av vittring.

Mekanisk vittring

Mekanisk vittring innebär att berg spricker sönder utan att den kemiska sammansättningen förändras. En vanlig form är frostsprängning. Vatten tränger in i sprickor i berget. När vattnet fryser expanderar det och spräcker berget. En annan form är temperaturväxlingar. När berg värms upp och kyls ner upprepade gånger kan det spricka.

Kemisk vittring

Kemisk vittring innebär att bergarter förändras kemiskt. Ett vanligt exempel är när surt regn reagerar med kalksten och löser upp den. Detta kan skapa grottor och håligheter i landskapet. Kemisk vittring är vanligast i varma och fuktiga klimat där reaktionerna sker snabbare.

Biologisk vittring

Biologisk vittring orsakas av levande organismer. Rötter från växter kan tränga in i sprickor och spräcka berg. Djur som gräver i marken kan också bidra till att bryta ner material. Även små organismer, som lavar, kan långsamt bryta ner berg genom kemiska processer.

Erosion – när material transporteras

När material har brutits ner kan det börja röra sig. Det är detta som kallas erosion. Erosion innebär att material transporteras bort av vatten, vind, is eller gravitation. Floder kan föra med sig sand, grus och sten. Vind kan transportera små partiklar över långa avstånd. Glaciärer kan släpa med sig stora mängder material. Erosion är en kraftfull process som kan förändra landskap över tid.

Sedimentation – när nytt landskap byggs upp

När material som transporterats inte längre kan föras vidare avsätts det. Detta kallas sedimentation. Materialet samlas då i nya formationer:

• floder kan skapa deltaområden där de rinner ut i havet
• hav kan bygga upp stränder
• vind kan skapa sanddyner

Sedimentation innebär att landskap inte bara bryts ner, utan också byggs upp igen.

Ett landskap i ständig förändring

Vittring, erosion och sedimentation pågår ständigt. De arbetar långsamt men effektivt. Ett berg kan under miljoner år vittra sönder, eroderas bort och till slut bli en del av en slätt. En flod kan gräva sig djupare ner i marken och skapa en dal. Samtidigt kan den avsätta material längre ner och bygga upp nya områden. Landskapet är alltså aldrig färdigt. Det förändras hela tiden.

Klimatets betydelse

Hur snabbt landskapet förändras beror mycket på klimatet. I kalla områden är mekanisk vittring vanlig, särskilt genom frost. I varma och fuktiga områden är kemisk vittring mer dominerande. I torra områden spelar vinden en större roll i erosionen. Detta gör att olika delar av världen får olika typer av landskap.

Människans påverkan

Människan påverkar också de exogena processerna. När skogar huggs ner blir marken mer utsatt för erosion. Utan rötter som håller jorden på plats kan regn lättare föra bort jord. Jordbruk kan både öka och minska erosion beroende på hur det bedrivs. Felaktig markanvändning kan leda till att bördig jord försvinner. Byggande av vägar och städer förändrar hur vatten rör sig i landskapet, vilket också påverkar erosion och sedimentation. Detta visar att även långsamma naturprocesser kan påverkas av mänskliga beslut.

Landskapets former – spår av processer

Genom att studera landskap kan man ofta se spår av de processer som format det. En dal kan visa hur en flod har eroderat marken. Ett delta visar var material har avsatts. En klippig kust visar hur vågor har slitit på land. Geografi handlar till stor del om att tolka dessa spår och förstå vad som har hänt över tid.

Sammanfattning

Exogena processer är de yttre krafter som formar jordens landskap. De består av tre huvudsteg: vittring, erosion och sedimentation. Vittring bryter ner berg. Erosion transporterar material. Sedimentation bygger upp nya landskap. Dessa processer drivs av vatten, vind, is och temperaturförändringar och påverkas av klimatet. Landskapet förändras ständigt, även om förändringarna ofta sker långsamt. Människan kan både förstärka och minska dessa processer genom hur vi använder marken. Genom att förstå de exogena processerna blir det möjligt att läsa landskapet – och se hur det har formats över tid.