Till innehåll
SOlärdigital

Geografi

Kapitel 9: Vittring, erosion och landskapets långsamma förändring

De dramatiska krafterna i jordens inre, som jordbävningar och vulkaner, kan förändra landskapet snabbt. Men minst lika viktiga är de långsamma processer som ständigt verkar på jordens yta. Dessa processer kallas exogena processer. De bryter ner, transporterar och bygger upp landskap över tid. Till skillnad från de inre krafterna är de yttre krafterna ständigt närvarande och påverkar alla delar av jorden. Det är dessa processer som gör att berg slipas ner, dalar formas och nya landskap växer fram. Exogena processer drivs av energi från solen och av jordens gravitation.

Det här ska du förstå

  1. Förklara Exogena processer och Vittring med egna ord.
  2. Förstå kapitlets huvudidé: exogena processer och tre steg.
  3. Förstå kapitlets huvudidé: vittringstyper och erosion.

Centrala begrepp

Exogena processer och tre steg

När landskapet formas – utan att vi märker det

De dramatiska krafterna i jordens inre, som jordbävningar och vulkaner, kan förändra landskapet snabbt. Men minst lika viktiga är de långsamma processer som ständigt verkar på jordens yta. Dessa processer kallas exogena processer. De bryter ner, transporterar och bygger upp landskap över tid. Till skillnad från de inre krafterna är de yttre krafterna ständigt närvarande och påverkar alla delar av jorden. Det är dessa processer som gör att berg slipas ner, dalar formas och nya landskap växer fram.

Exogena processer – naturens yttre krafter

Exogena processer drivs av energi från solen och av jordens gravitation. De viktigaste krafterna är vatten, is, vind och temperaturväxlingar. Dessa krafter arbetar i tre steg: Först bryts material ner – detta kallas vittring. Sedan transporteras materialet – detta kallas erosion. Till sist avlagras materialet – detta kallas sedimentation. Tillsammans formar dessa processer landskapet.

Vittring – när berg bryts ner

Vittring är den process där berg och sten bryts ner till mindre delar. Det sker utan att materialet flyttas. Det finns flera typer av vittring.

Vittringstyper och erosion

Mekanisk vittring

Mekanisk vittring innebär att berg spricker sönder utan att den kemiska sammansättningen förändras. En vanlig form är frostsprängning. Vatten tränger in i sprickor i berget. När vattnet fryser expanderar det och spräcker berget. En annan form är temperaturväxlingar. När berg värms upp och kyls ner upprepade gånger kan det spricka.

Kemisk vittring

Kemisk vittring innebär att bergarter förändras kemiskt. Ett vanligt exempel är när surt regn reagerar med kalksten och löser upp den. Detta kan skapa grottor och håligheter i landskapet. Kemisk vittring är vanligast i varma och fuktiga klimat där reaktionerna sker snabbare.

Biologisk vittring

Biologisk vittring orsakas av levande organismer. Rötter från växter kan tränga in i sprickor och spräcka berg. Djur som gräver i marken kan också bidra till att bryta ner material. Även små organismer, som lavar, kan långsamt bryta ner berg genom kemiska processer.

Erosion – när material transporteras

När material har brutits ner kan det börja röra sig. Det är detta som kallas erosion. Erosion innebär att material transporteras bort av vatten, vind, is eller gravitation. Floder kan föra med sig sand, grus och sten. Vind kan transportera små partiklar över långa avstånd. Glaciärer kan släpa med sig stora mängder material. Erosion är en kraftfull process som kan förändra landskap över tid.

Sedimentation – när nytt landskap byggs upp

När material som transporterats inte längre kan föras vidare avsätts det. Detta kallas sedimentation. Materialet samlas då i nya formationer:

  • floder kan skapa deltaområden där de rinner ut i havet
  • hav kan bygga upp stränder
  • vind kan skapa sanddyner

Sedimentation innebär att landskap inte bara bryts ner, utan också byggs upp igen.

Lässtopp

Fråga 1 av 3

Öva på avsnittet

Fråga 1 av 3

Klar med kapitlet? Fortsätt här.

Visa alla kapitel i ämnet

Välkommen in i kapitlet