Kapitel 3. Hinduismen – en religion med många vägar

Vad är hinduism?

Hinduismen är en av världens äldsta religioner. Den är också en av de största religionerna i världen i dag. Hinduismen har sina rötter i Indien och i området kring Indusfloden. En del av detta område ligger i dagens Pakistan. Hinduismen skiljer sig från religioner som judendom, kristendom och islam på flera sätt. Den har ingen ensam grundare. Det finns alltså ingen person som motsvarar Mose, Jesus eller Muhammad. Hinduismen har inte heller en enda helig bok som alla hinduer följer på exakt samma sätt. I stället har hinduismen vuxit fram under mycket lång tid. Den har formats av berättelser, ritualer, heliga texter, filosofiska tankar, lokala traditioner och religiösa erfarenheter. Därför är hinduismen svår att beskriva med en enda enkel mening. För vissa hinduer handlar religionen framför allt om gudar, tempel, böner och högtider. För andra handlar den mer om hur man ska leva sitt liv. Några hinduer lägger stor vikt vid en personlig gud, till exempel Vishnu, Shiva, Krishna, Rama eller Devi. Andra tänker mer på frågor om själen, verkligheten och hur människan kan bli fri från återfödelsens kretslopp. Därför brukar man ibland säga att hinduismen inte är en helt enhetlig religion, utan snarare en stor familj av traditioner. Det betyder att hinduismen rymmer många olika sätt att tro, tänka och leva.

Sanatana Dharma – den eviga vägen

Många hinduer använder själva begreppet Sanatana Dharma om sin religion. Sanatana betyder ungefär evig, tidlös eller något som inte har någon början och inget slut. Dharma är ett av hinduismens viktigaste begrepp. Det är svårt att översätta till svenska med ett enda ord. Dharma kan betyda plikt, moral, livsväg, rätt handlande eller den ordning som håller världen samman. Sanatana Dharma kan därför översättas ungefär som den eviga vägen eller den eviga ordningen. Med begreppet markerar många att hinduismen inte bara är en religion bland andra, utan ett sätt att leva i harmoni med världen, samhället, naturen och det gudomliga.

Dharma som plikt och ansvar

Dharma handlar om vad som är rätt att göra. Men det betyder inte alltid samma sak för alla människor. En elev kan ha en dharma. En förälder kan ha en annan. En lärare, en kung, en präst, en arbetare och en asket kan också ha olika ansvar. Det beror på att människor har olika roller i livet. Dharma handlar alltså inte bara om regler. Det handlar också om att leva på ett sätt som skapar ordning, ansvar och balans. Om en människa följer sin dharma bidrar hon till harmoni. Om hon bryter mot dharma kan det skapa oordning, både i hennes eget liv och i samhället.

En religion utan en enda trosbekännelse

I de abrahamitiska religionerna finns ofta en tydlig tanke om vad man ska tro på. Inom kristendomen finns till exempel trosbekännelser. Inom islam är tron på en enda Gud mycket central.

Hinduismen fungerar ofta annorlunda. Den bygger inte främst på att alla hinduer måste säga ja till exakt samma trosbekännelse. Det finns viktiga idéer som många hinduer delar, till exempel dharma, karma, samsara, moksha och vördnad för Veda-skrifterna. Men det finns också stor variation. En hindu kan vara mycket hängiven en personlig gud. En annan kan fokusera på meditation och filosofisk insikt. En tredje kan främst delta i familjens ritualer och högtider utan att tänka så mycket på filosofi. Alla kan ändå räknas som hinduer. Hinduismen har utvecklats under flera tusen år och formats av många folk, språk, texter, berättelser och traditioner. Därför kan den rymma gamla offertexter, djup filosofi, färgstarka högtider, familjeritualer, tempel, asketiska ideal och moderna globala rörelser.

Hinduismens heliga texter

Hinduismen har många heliga texter. De äldsta och mest grundläggande kallas Veda. Ordet Veda betyder kunskap. Veda-skrifterna har mycket hög status i många hinduiska traditioner. De innehåller hymner, böner, ritualtexter och filosofiska tankar. Men Veda är inte de enda viktiga texterna. Andra viktiga texter är till exempel: - Upanishaderna - Ramayana - Mahabharata - Bhagavadgita - Purana-texterna Dessa texter används på olika sätt. Vissa är filosofiska. Andra är berättelser. Vissa används i ritualer. Andra visar hur människan kan tänka om plikt, kärlek, handling och befrielse.

Varför finns det så många texter?

Eftersom hinduismen har vuxit fram under så lång tid finns det inte bara en bok som sammanfattar allt. I stället finns många texter som tillsammans visar olika sidor av religionen. En familj kan känna starkast band till berättelserna om Rama. En annan kan läsa Bhagavadgita. En präst kan använda gamla sanskrittexter i ritualer. En filosof kan studera Upanishaderna. På så sätt fungerar texterna både som helig kunskap, berättelser, sånger, ritualer och vägledning i livet.