Kapitel 5: GIS, satellitbilder och digital geografi

Digital geografi och GIS

Geografi i en digital värld

När vi tänker på kartor är det lätt att föreställa sig papperskartor i en bok eller på en vägg. Men idag sker mycket av det geografiska arbetet digitalt. Kartor har blivit interaktiva, ständigt uppdaterade och fyllda med information. Med hjälp av digital teknik kan vi inte bara se var något finns – vi kan också analysera varför det finns där, hur det förändras och vad som kan hända i framtiden. Den här typen av geografi bygger på tre viktiga verktyg: GIS, satellitbilder och GPS.

Vad är GIS?

GIS står för geografiska informationssystem. Det är ett digitalt verktyg som används för att samla in, lagra, analysera och visa geografisk information. Man kan tänka på GIS som en avancerad karta där flera lager av information läggs ovanpå varandra. Ett lager kan visa vägar. Ett annat kan visa befolkning. Ett tredje kan visa höjd över havet. Ett fjärde kan visa risk för översvämningar. När dessa lager kombineras kan man börja se samband. Till exempel kan man undersöka: Var bor många människor i områden med hög översvämningsrisk? Var finns skolor i förhållande till befolkningstäthet? Vilka områden saknar tillgång till sjukvård? GIS gör det alltså möjligt att analysera världen på ett mer systematiskt sätt.

Satellitbilder, fjärranalys och GPS

Att arbeta med lager

En av de viktigaste idéerna i GIS är att världen kan delas upp i olika informationslager. Varje lager innehåller en typ av information:

• natur (höjd, floder, skogar)
• befolkning (antal människor, ålder, fördelning)
• infrastruktur (vägar, järnvägar, sjukhus)
• ekonomi (industrier, arbetsplatser)
• risker (jordbävningar, översvämningar, torka)

Genom att slå på och av olika lager kan man jämföra information och upptäcka mönster. Om man till exempel kombinerar ett lager med nederbörd och ett med jordbruk kan man se varför vissa områden är bättre lämpade för odling än andra.

Satellitbilder – att se jorden ovanifrån

Satelliter kretsar runt jorden och samlar in information genom att fotografera eller mäta olika typer av strålning. Dessa bilder används inom geografi för att studera jordens yta i detalj. Med satellitbilder kan man till exempel:

• följa hur skogar avverkas
• se hur städer växer
• upptäcka förändringar i glaciärer
• analysera jordbruksområden
• studera naturkatastrofer i realtid

En viktig fördel med satellitbilder är att de kan visa förändringar över tid. Genom att jämföra bilder från olika år kan man se hur landskap förändras. Till exempel kan man tydligt se hur en stad breder ut sig eller hur en glaciär smälter.

Fjärranalys – att mäta utan att vara på plats

Satellitbilder är en del av något som kallas fjärranalys. Det innebär att man samlar in information om jorden utan att vara där själv. Istället används sensorer som mäter olika typer av strålning. Det kan handla om synligt ljus, värmestrålning eller andra våglängder. Det gör det möjligt att upptäcka sådant som inte syns med blotta ögat. Till exempel kan man:

• mäta temperaturer på marken
• upptäcka torka innan den syns tydligt
• analysera växtlighetens hälsa
• spåra föroreningar Fjärranalys är därför ett viktigt verktyg inom både forskning och samhällsplanering.

GPS – att veta var man är

GPS står för Global Positioning System. Det är ett system av satelliter som gör det möjligt att bestämma en exakt position på jorden. När du använder en mobiltelefon för att hitta vägen använder du GPS. Systemet räknar ut din position genom att mäta avståndet till flera satelliter. GPS används i många sammanhang:

• navigering i bilar och mobiltelefoner
• flyg och sjöfart
• räddningstjänst
• friluftsliv
• forskning och kartläggning

Genom GPS blir det möjligt att koppla information till en exakt plats, vilket är en viktig del av geografisk analys.