Kapitel 56. Islam i modern tid – migration, identitet och mångfald

En världsreligion i många samhällen

Islam är i dag en världsreligion. Den finns i Mellanöstern, Afrika, Asien, Europa, Nordamerika, Sydamerika och Australien. Det är lätt att tänka på islam som något som främst hör ihop med arabvärlden. Men de flesta muslimer i världen är inte araber. Några av världens största muslimska befolkningar finns i länder som Indonesien, Pakistan, Indien, Bangladesh, Nigeria, Turkiet och Iran. Det betyder att islam aldrig kan förstås som en enda kultur. Islam är en religion med gemensamma grundtankar, men muslimer lever i mycket olika samhällen. En muslim i Indonesien, Bosnien, Somalia, Iran, Marocko, Turkiet, Sverige eller Kanada kan dela tron på Allah, Koranen, Muhammad och de fem pelarna. Men språk, mat, klädsel, musik, familjetraditioner, politik och vardagsliv kan skilja sig mycket åt. För att förstå islam i modern tid behöver man därför hålla två tankar i huvudet samtidigt: islam har en gemensam religiös kärna, men muslimskt liv är mycket mångsidigt.

Religion, kultur och politik är inte samma sak

En viktig sak att förstå är skillnaden mellan religion, kultur och politik. Religion handlar om tro, ritualer, texter, moral och relationen till Gud. I islam handlar det till exempel om tawhid, Koranen, bönen, fastan, zakat och hajj. Kultur handlar om människors sätt att leva i ett visst samhälle. Det kan handla om språk, mat, kläder, musik, familjetraditioner och sociala normer.

Politik handlar om makt, lagar, stater, partier, konflikter och samhällsstyrning. Dessa tre områden kan påverka varandra, men de är inte samma sak. Allt som sker i ett muslimskt land är inte automatiskt ”islam”. Det kan bero på politik, ekonomi, historia, kolonialism, lokala traditioner, klass, könsnormer eller maktkamp. På samma sätt är allt som en muslim gör inte automatiskt uttryck för islam som religion. En muslim kan, precis som alla andra människor, påverkas av familj, samhälle, utbildning, personlighet och egna val.

Islam och migration

Migration har gjort islam mer synligt i många delar av världen. Människor har flyttat från muslimska majoritetsländer till Europa och Nordamerika av många olika skäl: arbete, studier, krig, flykt, familjeåterförening och bättre framtidsmöjligheter. När människor flyttar tar de med sig språk, mat, traditioner, högtider och religiösa praktiker. Därför har moskéer, muslimska föreningar, halalbutiker, koranskolor och muslimska kulturföreningar vuxit fram i många länder där islam tidigare var en liten minoritetsreligion. I migration förändras ofta religionen. I ett land där islam är majoritetsreligion kan böneutrop, ramadan och högtider vara självklara delar av samhället. I ett land där muslimer är minoritet behöver man ofta organisera religionen på nya sätt. Moskén kan då bli mer än en plats för bön. Den kan också bli en plats för språk, identitet, undervisning, socialt stöd och gemenskap.

Islam som minoritetsreligion

Att leva som muslimsk minoritet kan innebära både möjligheter och utmaningar. Möjligheterna kan handla om religionsfrihet, utbildning, arbete och möten med andra grupper. Utmaningarna kan handla om att be på arbetstid, hitta halalmat, fasta under långa sommardagar, ordna muslimska begravningar, få ledigt vid Eid eller bära religiös klädsel utan att möta fördomar. För unga muslimer i Sverige eller andra europeiska länder kan identitet ibland bli extra komplex. En person kan känna sig både svensk och muslim, både del av sin familjs kultur och del av det samhälle där hon växer upp. Hon kan tala svenska i skolan, ett annat språk hemma och arabiska i bönen. Det betyder inte att identiteten är splittrad på ett negativt sätt. Människor kan ha flera tillhörigheter samtidigt.

Islam i Sverige

Islam är i dag en av Sveriges större minoritetsreligioner. Muslimer i Sverige har mycket olika bakgrunder. Vissa har rötter i Turkiet, Bosnien, Somalia, Irak, Iran, Syrien, Afghanistan, Pakistan eller andra länder. Andra är födda i Sverige eller har konverterat till islam. Det finns därför inte ett enda muslimskt Sverige. Det finns många muslimska erfarenheter. Vissa muslimer är mycket praktiserande och ber fem gånger om dagen. Andra firar främst Ramadan och Eid. Vissa går regelbundet till moskén. Andra gör det sällan. Vissa följer halalregler noggrant. Andra gör det mer delvis. Vissa bär hijab. Andra gör det inte.

Det är därför viktigt att inte tala om ”muslimer” som om alla vore likadana.

Integration och identitet

Integration handlar om hur människor blir delaktiga i ett samhälle. För muslimer i minoritet kan integration handla om språk, arbete, utbildning, demokratiskt deltagande och trygghet. Men det handlar också om att få behålla sin religion och identitet. Integration betyder inte att människor måste sluta vara muslimer för att bli en del av samhället. I ett demokratiskt samhälle ska människor kunna vara både religiösa och fullvärdiga medborgare. Samtidigt kan det uppstå svåra frågor när religiösa traditioner möter sekulära samhällen. Skolan, arbetslivet, sjukvården och staten behöver ibland hantera frågor om bön, klädsel, mat, högtider, könsroller och religionsfrihet. Sådana frågor behöver diskuteras sakligt och respektfullt, utan fördomar men också utan att låtsas som att alla frågor är enkla.

Sekularisering och olika sätt att vara muslim

I många moderna samhällen har religionens roll förändrats. Detta kallas ofta sekularisering. Sekularisering kan betyda att staten och religionen skiljs åt. Det kan också betyda att människor i vardagen blir mindre religiöst aktiva. Detta påverkar också muslimer. Vissa muslimer vill hålla fast vid traditionen och följa islam så noggrant som möjligt. Andra har en mer kulturell relation till islam. De kanske firar Eid, fastar under Ramadan eller känner stark muslimsk identitet, men ber inte fem gånger om dagen. Andra tolkar islam mer individuellt och försöker förena tron med moderna idéer om jämställdhet, demokrati, mänskliga rättigheter och personlig frihet. Det finns alltså många sätt att vara muslim i modern tid.

Islamofobi

Islamofobi betyder rädsla, fientlighet eller fördomar mot islam och muslimer. Islamofobi kan visa sig på olika sätt. Det kan handla om hat mot muslimer, negativa stereotyper, diskriminering på arbetsmarknaden, hot mot moskéer, trakasserier i skolan eller på nätet, eller misstänkliggörande av människor för att de har muslimska namn, kläder eller bakgrund. Islamofobi kan också innebära att muslimer beskrivs som en enda grupp, som om alla tänker likadant eller bär ansvar för allt som görs i islams namn. Det är viktigt att skilja mellan saklig kritik av idéer, lagar, ledare eller religiösa tolkningar och fördomar mot människor. Man kan diskutera och kritisera religiösa idéer. Men det blir problematiskt när muslimer som grupp görs misstänkta, hotas eller behandlas sämre.