Kapitel 55. Årets och livets rytm – högtider, familj och begravning

Islamisk tid

Islam har en egen kalender som bygger på månens rörelser. Den islamiska kalendern är en månkalender. Det betyder att månaderna följer månen. Därför flyttar sig islamiska högtider i förhållande till den svenska solkalendern. Ramadan kan infalla på olika tider av året. I Sverige kan det innebära mycket långa eller korta fastedagar beroende på årstid.

Den islamiska tideräkningen börjar med hijra, Muhammads flytt från Mecka till Medina år 622. Det visar hur viktig hijra är. Den markerar början på den organiserade muslimska gemenskapen.

Ramadan – fastans månad

Ramadan är den nionde månaden i den islamiska kalendern. Den är särskilt viktig eftersom muslimer tror att Koranens uppenbarelse började under Ramadan. Under månaden fastar vuxna muslimer från gryning till solnedgång, om de har möjlighet och hälsa att göra det. Fastan handlar om självdisciplin, tacksamhet, gemenskap och gudsmedvetenhet. Många muslimer försöker också be mer, läsa mer Koran och ge mer till välgörenhet under Ramadan.

Laylat al-Qadr

En särskilt viktig natt under Ramadan är Laylat al-Qadr. Den brukar översättas med allmaktens natt eller ödets natt. Den förknippas med Koranens uppenbarelse. Många muslimer ser den som en mycket helig natt och ägnar den åt bön, Koranläsning och reflektion.

Eid al-Fitr

Ramadan avslutas med Eid al-Fitr. Det är fastebrytandets högtid. Då samlas muslimer till bön, måltider, familj, gåvor och gemenskap. Många tar på sig fina eller nya kläder. En viktig tanke är att även fattiga ska kunna delta i glädjen. Därför ges ofta en särskild gåva till behövande inför högtiden. Eid al-Fitr visar att fastan inte slutar i ensam prestation, utan i gemenskap och generositet.

Eid al-Adha

Eid al-Adha är offerhögtiden. Den firas i samband med hajj och minnet av profeten Ibrahim. Högtiden påminner om Ibrahims villighet att lyda Gud och om tillit till Allah. Många muslimer firar med bön, familjegemenskap och mat. I många traditioner delas kött eller annan mat med släkt, grannar och behövande. Detta visar återigen kopplingen mellan dyrkan av Gud och socialt ansvar.

Muharram och Ashura

Muharram är den första månaden i den islamiska kalendern. Den är särskilt viktig eftersom det islamiska året börjar då. Ashura är den tionde dagen i Muharram. För sunnimuslimer kan Ashura bland annat vara en dag för fasta och minne av tidigare profetiska händelser. För shiamuslimer är Ashura särskilt kopplad till sorgen över Husayns död vid Karbala. Därför kan Ashura se mycket olika ut beroende på muslimsk tradition.

Mawlid – profetens födelse

Mawlid är firandet av profeten Muhammads födelse. Vissa muslimer firar Mawlid med böner, berättelser om profetens liv, sånger och gemenskap. Andra muslimer firar inte Mawlid och menar att högtiden inte hör till den tidigaste islamiska praktiken. Detta visar att muslimska traditioner kan skilja sig åt även kring högtider.

Födelse och namngivning

När ett barn föds i en muslimsk familj kan flera traditioner förekomma. En vanlig tradition är att böneutropet, adhan, viskas i barnets öra. Det betyder att barnets liv symboliskt börjar med påminnelsen om Allah och bönen. Barnet får också ett namn, ofta med religiös, familjemässig eller kulturell betydelse. Namn som Muhammad, Fatima, Ali, Aisha, Ibrahim, Maryam och Yusuf kan knyta barnet till islams profeter och viktiga personer.