Välj kapitel

Livets stora frågor; religion som tro, ritualer, symboler och gemenskap; heligt och profant; livsåskådningar och mångfald i samhället.

Identitet och tillhörighet, religion i vardagen, religion och samhälle i Sverige, sekularisering, möten och konflikter samt mediekritik.

Mångfald och Sanatana Dharma; dharma, texter och gudsformer; atman, karma, moksha, yoga, puja och vardagsliv.

Indusdal till vedisk tid och epos, buddhism/jainism, bhakti, kolonialtid, reform, diaspora och global hinduism.

Veda, shruti/smriti, Upanishaderna, epos, Bhagavadgita, Puranas och hur texter levandegörs i traditionen.

Brahman, många gudar, avatarer, devotionalitet och sätt att förstå det gudomliga i olika traditioner.

Atman, samsara, karma, dharma, moksha, ahimsa, yogavägar och hur begreppen hänger ihop.

Dharma i olika livssituationer, purushartha, livsstadier, guru och kritisk nutidsläsning.

Vad yoga betyder, jnana-, bhakti-, karma-, raja/ashtanga-yoga och yoga i diasporisk spridning.

Regional och livsstilsnära mångfald, koppling till indisk kultur, diaspora och tempel som mötesplats.

Puja, hem och tempel, murti, prasad, symboler och mat; swastika i olika kulturkontexter.

Samskara: födelse, namn, upanayana, vivaha, antyeshti, minnen och diaspora-anpassning.

Högtider som Diwali och Holi, Devi firande, pilgrimer, tempelvariation och diaspora.

Varna och jati, kön och rättvisefrågor, nationalism, global yoga, miljö och nutida dharma.

Buddha som titel och lärare, icke-teism, dukkha och vägen, samsara och nirvana, sila–samadhi–visdom, tre juvelerna och traditionernas mångfald.

Siddhartha Gautama, fyra synintryck, den stora avfärden, askes och medelvägen, upplysning, Sarnath, åttafaldiga vägen och parinirvana.

Dukkha, tanha och de tre gifterna, nirvana, den ädla åttafaldiga vägen och sambandet mellan etik, meditation och visdom.

Anicca, anatta och dukkha, fem aggregaten, sinnesportar, beroende uppkomst och skillnaden mot hinduismens själssyn.

Samsara, karma och nirvana; skillnad gentemot hinduismens själssyn; arahant och bodhisattva samt Mahayana-teman före Vajrayana.

Etiska grunder, fem levnadsregler, metta och karuna; meditation, mindfulness, vipassana och förhållning till sekulär mindfulness.

Theravada och Pali-kanon, Sangha och Vinaya, samt hur Mahayana-skolor som Zen och Pure Land utvecklat texter och praktik.

Tre juvelerna, bhikkhu och bhikkhuni, Vinaya, lekmän och kloster, dana, Kathina, tulku och Sangha som ideal och institution.

Global spridning, Mahayana-teman (tomhet, skolor), Vajrayana och tantriska metoder, jämförelser och buddhismens mångfald.

Buddhabilder och mudror, dharmahjulet, lotus, stupa, bodhisattvor, mandala, mantra, mala och symboler som hjälpmedel.

Tempel och kloster, chanting, retreat, merit, Vesak, heliga platser, diaspora och hur etik och ritual hör ihop.

Global buddhism och diaspora, mindfulness, socialt engagerad buddhism, vetenskap och miljö, digital praktik och nya frågor om auktoritet.

Judendom som religion och folk, Abraham och de abrahamitiska religionerna, förbund, monoteism, Torah och Sinai, halakha, diaspora och inriktningar.

Tanakh, Torah och övriga delar, talmudiska och rabbiniska texter, tolkning, kontinuerlig läsning och levande samtal om lag och liv.

Historiska vägar från antiken till diaspora, förföljelse och antisemitism, zionism, Israel och judiska kulturers mångfald.

Olika sätt att leva judiskt: sekularitet och religion, ashkenazisk/sefardisk/mizrahisk mångfald, genus och nutida resonemang.

Synagogan och rabbinsk tradition, koscher och måltider, sabbat, bön, mezuza, mikvé och kippa som konkret tro.

Sabbat och högtider som Pesach, Shavuot, Sukkot, Chanukka, Purim, Rosh Hashana och Yom Kippur — minne, skuld och gemenskap.

Namngivning, bar och bat mitzvah, vigsel och familjeliv, begravning, klagosång och ritual som mening och kontinuitet.

Judiska liv idag i Sverige och globalt, minnets politik om Förintelsen, Israel/Palestina-debatten och kritiska resonemang utan fördom.

Återkoppling till kärnan i texter, tolkning, historia och mångfald — vad elever ska kunna bära med sig sakligt.

Jesus som centrum, evangelier och budskap om riket, ur kristendomen växte ur judendomen och spreds globalt.

Jesus i historisk kontext, lärjungar, påsk och pånyttfödelseberättelsen, urgemenskap och tidiga konfliktytor.

Gamla och Nya testamentet, kanon, översättningar och sätt att läsa Bibeln i olika traditioner.

Treenighet, inkarnation, frälsning och nåd, synd och förlåtelse, uppståndelse och evigt liv samt skillnader mellan kyrkor.

Bön, gudstjänst, sakrament/dop och nattvard, etik och karismatiska uttryck som del av kristet liv.

Urkyrkan, konstanitinsk tid, schism och reformation, kolonialism och nutida global kristendom.

Katolicism, ortodoxi och protestantism — påve, patriarkat, bekännelser och lokala uttryck.

Kyrkorummets symbolik, altare, ikoner och musik som bär tro och gemenskap.

Kyrkoår, jul och påsk, dop, konfirmation, vigsel och begravning som markerade livspassager.

Sekularisering, ekumenik, politisk kristendom, genus och sexualitet, migration och interreligiösa möten.

Vad elever bör kunna om Jesus, Bibeln, traditionernas mångfald och sakliga jämförelser med andra livsåskådningar.

Islam som överlämnande till Gud, Abrahamitiska rötter och profeter före Muhammad, grundläggande syn på Koranen och umma.

Muhammads liv i Mecka och Medina, uppenbarelsen och den tidiga gemenskapens spridning.

Koranens uppbyggnad och språk, hadither och sunna, ijma och qiyas som delar av juridisk sunt förnuftstradition.

Tawhid, änglar, profeter, heliga skrifter, människans ansvar och domedagen.

Shahada, bön, fasta, allmosa och vallfärd — hur tro blir vardag och gemenskap.

Sunni och shia, sufism och juridiska skolor — mångfald utan att göra grova förenklingar.

Halal och haram, klädsel och värdighet, familj och generositet som religiösa värden.

Moskén som mötesplats, bönutrop, riktning mot Mekka och congregational praktik.

Ramadan och id al-fitr, id al-adha, familjeriter och begravningsbruk.

Migration, identitet i Sverige och Europa, islamofobi och mångtydliga mediebilder.

Centrala begrepp och respektfulla sätt att jämföra islam med judendom och kristendom.

Varför religion kritiserats, antik och intern kritik, upplysning och vetenskap, Marx, Freud och Durkheim, samt modern religionskritik kring rättigheter och demokrati.

Vad som menas med nya religiösa rörelser, varför de uppstår, exempel som mormonism och Hare Krishna, new age, sekterism och hur samhället kan förhålla sig sakligt.

Sekulära begrepp och organisationer, livsåskådningar, humanism, ateism och agnosticism, samt hur sekulära och religiösa uttryck möts i dagens samhällen.

Moral, normer och värderingar, etiska dilemman och normativ etik, konsekvensetik, pliktetik, dygdetik, sinnelags- och omsorgsetik, religiös och sekulär etik, samt etiska resonemang i dagens samhälle.