Kapitel 9. Många vägar mot moksha – yoga, kärlek, kunskap och handling

Det finns inte bara en väg

I hinduismen finns inte bara en väg till det religiösa målet. Det beror på att människor är olika. Vissa människor söker genom tänkande och kunskap. Andra söker genom kärlek och hängivenhet. Vissa vill tjäna andra och handla rätt i vardagen. Andra dras till meditation, självdisciplin och inre stillhet. Hinduismen rymmer alla dessa vägar. Det viktiga är att människan rör sig bort från okunnighet, egoism och bundenhet och närmar sig moksha.

Vad betyder yoga?

I dag tänker många på yoga som fysisk träning, stretchning och avslappning. Det kan vara en del av yoga, men i hinduisk tradition är yoga mycket mer än ett träningspass. Ordet yoga kommer från sanskrit och betyder ungefär förening, förbindelse eller sammanfogning. Yoga handlar om att förena människans kropp, sinne, handlingar och själ med det gudomliga. I hinduismen är yoga därför en andlig väg. Målet är inte bara att bli smidig eller lugn, utan att nå djupare insikt, självkontroll och i slutändan moksha.

Jnana yoga – kunskapens väg

Jnana yoga är kunskapens väg. Den passar särskilt den som söker genom tänkande, studier och insikt. Målet är att förstå vad som är verkligt på djupet. Människan behöver inse skillnaden mellan det tillfälliga och det eviga. Kroppen, ägodelarna och känslorna förändras. Atman är djupare än detta. I vissa traditioner handlar jnana yoga om att inse sambandet mellan atman och Brahman. När människan förstår sin sanna natur kan hon befrias från okunnighet.

Bhakti yoga – hängivenhetens väg

Bhakti yoga är hängivenhetens väg. Den handlar om kärlek till Gud. Den troende kan rikta sin kärlek till Krishna, Rama, Shiva, Devi, Vishnu eller en annan gudom. Bhakti kan uttryckas genom bön, sång, puja, berättelser, dans och tillbedjan. Bhakti gör religionen personlig och känslomässig. Gud är inte bara en abstrakt verklighet, utan någon man kan älska, lita på och vända sig till. Bhakti har varit mycket viktig eftersom den gör religionen tillgänglig för många människor. Man behöver inte vara filosof eller präst för att älska Gud.

Karma yoga – handlingens väg

Karma yoga är handlingens väg. Den handlar om att göra det som är rätt utan att styras av egoism.

I Bhagavadgita undervisar Krishna Arjuna om detta. Arjuna ska handla enligt sin dharma, men inte vara bunden vid stolthet, rädsla eller längtan efter belöning. Karma yoga betyder alltså inte bara att göra goda handlingar. Det handlar också om hur man handlar. Människan ska göra sin plikt osjälviskt och låta handlingen bli en del av den andliga vägen.

Raja yoga – meditationens väg

Raja yoga handlar om meditation, självkontroll och disciplin. Målet är att stilla sinnet och komma bort från begär, oro och okunnighet. Den som följer denna väg kan arbeta med andning, koncentration, kroppsställningar och meditation. Men syftet är inte bara fysisk hälsa. Syftet är andlig fördjupning. Raja yoga visar att människans sinne behöver tränas. Om sinnet hela tiden dras åt olika håll blir det svårt att se verkligheten klart.

Vägarna kan kombineras

Dessa vägar behöver inte utesluta varandra. En hindu kan be till Krishna, läsa Bhagavadgita, göra puja hemma, handla osjälviskt och meditera. Vägarna visar att hinduismen har plats för olika personligheter och livssituationer. Den tänkande människan, den kärleksfulla människan, den handlande människan och den meditativa människan kan alla söka moksha.