Kapitel 11. Hinduism i vardagen – hemmet, templet och den dagliga praktiken

Religionen finns i vardagen

Hinduismen finns inte bara i heliga texter och tempel. Den finns också i vardagen. Den kan märkas i hur människor hälsar, äter, ber, firar, tar hand om familjen och visar respekt för äldre. För många hinduer är hemmet en viktig religiös plats. Religionen levs inte bara vid stora högtider, utan också i små handlingar varje dag.

Hemaltaret

Många hinduiska hem har ett litet altare. Där kan det finnas bilder eller statyer av gudar, ljus, rökelse, blommor och matoffer.

Altaret kan vara enkelt eller mer utsmyckat. Det viktiga är inte storleken, utan att det blir en plats för bön, vördnad och kontakt med det gudomliga. Familjen kan samlas vid altaret för att göra puja. Ibland sker det varje dag. Ibland sker det vid särskilda tillfällen.

Puja i hemmet

Puja är en form av tillbedjan. Under puja kan man tända ljus, bränna rökelse, ge blommor, offra frukt eller sötsaker och läsa eller sjunga böner. Gudomen behandlas ofta som en hedrad gäst. Man välkomnar, visar respekt, ger gåvor och tar emot välsignelse. Efter ritualen kan maten delas som prasad, välsignad mat. Då blir det som tidigare var en gåva till guden också en gåva tillbaka till människorna.

Mandir – templet

Ett hinduiskt tempel kallas mandir. Templet är en plats där människor kan möta det gudomliga, delta i puja, få välsignelse och vara en del av en religiös gemenskap. I templet finns ofta murtis, gudabilder eller gudastatyer. De behandlas med stor vördnad. För många hinduer är det viktigt att se gudomen. Detta kallas darshan. Darshan betyder ungefär att se och bli sedd av det gudomliga. Det handlar inte bara om att titta på en bild. Det handlar om ett religiöst möte.

Präster och ritualer

I många tempel finns präster som utför ritualer. De kan recitera mantran, ta hand om gudabilderna, ge välsignelser och leda ceremonier. Prästens roll kan variera mellan olika traditioner. I vissa tempel är prästen mycket central. I andra sammanhang kan familjen göra enklare ritualer själva. Hinduismen är därför både en tempelreligion och en hemreligion.

Namaste och respekt

Namaste är en vanlig hälsning i många indiska och hinduiska sammanhang. Man för ofta ihop händerna framför bröstet och böjer huvudet lätt. Namaste kan förstås som ett uttryck för respekt. Det kan också tolkas som att man erkänner det gudomliga eller det värdefulla i den andra människan. Hälsningen visar hur religion och vardagsliv kan hänga samman. Respekt är inte bara en idé, utan något som uttrycks med kroppen.

Mat, renhet och vegetarianism

Mat kan ha religiös betydelse i hinduismen. Vissa hinduer är vegetarianer, ofta på grund av ahimsa, idealet att inte skada levande varelser. Alla hinduer är inte vegetarianer. Matvanor varierar mellan regioner, familjer och traditioner. Många hinduer undviker nötkött eftersom kon har en särskild religiös och kulturell betydelse. Renhet är också viktigt i många ritualer. Det kan handla om att tvätta sig, hålla altaret rent, använda särskilda föremål eller skilja mellan vardagliga och heliga handlingar.

Kon som heligt djur

Kon har en särskild plats i många hinduiska traditioner. Den förknippas med liv, näring, moderlighet och givmildhet. Kon ger mjölk, som kan användas till mat, offer och ritualer. Därför har den blivit en symbol för omsorg och helighet. Det betyder inte att alla hinduer tänker exakt likadant om kor, men i många hinduiska sammanhang finns en stark vördnad för kon.

Vardaglig religion ser olika ut

Det är viktigt att komma ihåg att alla hinduer inte lever likadant. Vissa gör puja varje dag. Andra gör det mer sällan. Vissa går ofta till tempel. Andra gör mest ritualer hemma. Vissa är vegetarianer. Andra äter kött men undviker nötkött. Hinduismen är mycket varierad. Därför är det bättre att säga ”i många hinduiska traditioner” än att säga ”alla hinduer gör så här”.