Till innehåll
SOlärdigital

Religionskunskap

Hinduism

Kapitel 13. Årets rytm – högtider, tempel och heliga platser

Högtider som Diwali och Holi, Devi firande, pilgrimer, tempelvariation och diaspora.

Kapitlet i korthet

Hinduismen finns i filosofiska begrepp som Brahman, atman, karma och moksha. Men den finns också i årets rytm. Genom högtider och heliga platser blir hinduismen synlig och gemensam. Den levs inte bara i tanken, utan också i ljus, färg, ljud, rörelse, mat, musik, bön och gemenskap. Den hinduiska kalendern är inte helt enkel. Hinduismen rymmer många regionala traditioner. Olika delar av Indien och den hinduiska diasporan kan använda olika kalendrar och fira högtider på lite olika datum.

Centrala begrepp

Årets rytmReligion i tid ochDen hinduiska kalendernHögtider som religiös undervisningDiwaliHoliNavratri och Durga PujaMaha ShivaratriKrishna Janmashtami och RamaGanesh ChaturthiPilgrimsfärder och heliga platserKumbh MelaAshramHögtider i diaspora

Religion i tid och rum

Hinduismen finns i filosofiska begrepp som Brahman, atman, karma och moksha. Men den finns också i årets rytm. Den syns när lampor tänds under Diwali, när färger kastas under Holi, när gudinnan firas under Navratri, när Shiva vördas under Maha Shivaratri och när människor samlas vid heliga floder och tempel. Genom högtider och heliga platser blir hinduismen synlig och gemensam. Den levs inte bara i tanken, utan också i ljus, färg, ljud, rörelse, mat, musik, bön och gemenskap.

Den hinduiska kalendern

Den hinduiska kalendern är inte helt enkel. Hinduismen rymmer många regionala traditioner. Olika delar av Indien och den hinduiska diasporan kan använda olika kalendrar och fira högtider på lite olika datum. Många hinduiska kalendrar bygger på både månens och solens rörelser. Det betyder att vissa högtider flyttar sig i förhållande till den kalender vi använder i Sverige. En högtid kan därför infalla vid olika datum från år till år.

Högtider som religiös undervisning

Högtiderna är inte bara festdagar. De fungerar också som religiösa påminnelser. De gör berättelser levande, samlar familjer och församlingar, lär barn traditioner och skapar kontakt mellan vardagen och det gudomliga. Högtider kan handla om ljusets seger över mörkret, vårens ankomst, gudinnans kraft, Shivas meditation, Krishnas liv eller minnet av viktiga berättelser ur Ramayana och Mahabharata.

Diwali – ljusets högtid

En av de mest kända hinduiska högtiderna är Diwali, eller Deepavali. Den kallas ofta ljusets högtid. Namnet Deepavali betyder ungefär en rad av lampor. Under Diwali tänder människor små oljelampor, diyas, och ljus i hem, tempel och offentliga platser. Ljuset symboliserar det godas seger över det onda, kunskapens seger över okunnighet och hoppets seger över mörker. Diwali kan kopplas till olika berättelser. I många nordindiska traditioner handlar högtiden om Rama, som återvänder till staden Ayodhya efter sin exil och segern över Ravana. Människor tänder lampor för att välkomna honom hem. I andra traditioner står gudinnan Lakshmi i centrum. Lakshmi förknippas med välstånd, lycka, skönhet och välsignelse. Under Diwali kan familjer göra puja till Lakshmi och be om välsignelse för hemmet och det kommande året. Diwali är också en social högtid. Familjer städar och dekorerar sina hem, bär fina kläder, äter sötsaker, ger presenter och besöker släkt och vänner. I länder där hinduer är minoritet, till exempel Sverige, kan Diwali också bli ett sätt att visa och bevara hinduisk kultur.

Holi – färgernas högtid

Holi kallas ofta färgernas högtid och firas i samband med vårens ankomst. Under Holi kastar människor färgat pulver och vatten på varandra, sjunger, dansar och firar tillsammans. För många utomstående är Holi en av de mest igenkännliga hinduiska högtiderna. Men bakom färgerna finns också religiösa berättelser. Holi kan kopplas till berättelsen om Prahlada och Holika. Prahlada var hängiven Vishnu, medan hans far ville att alla skulle dyrka honom själv. Holika försökte bränna Prahlada, men Prahlada räddades och Holika gick under. Berättelsen symboliserar hängivenhetens och det godas seger över arrogans och ondska. Holi kan också kopplas till Krishna och hans lekfulla relation till Radha och gopierna. Därför rymmer Holi både kamp mellan gott och ont och glädjefylld kärlek.

Navratri och Durga Puja

Navratri betyder ungefär nio nätter. Under denna högtid firas gudinnan, Devi, i olika former. I många traditioner står Durga i centrum. Durga är en stark gudinna som besegrar demoner och skyddar världen. Högtiden visar gudinnans kraft, Shakti. I vissa delar av Indien firas Navratri med dans och musik. I andra delar, särskilt i Bengalen, firas Durga Puja med stora gudabilder, processioner och gemenskap. Högtiden avslutas ofta med Vijayadashami eller Dussehra, som kan kopplas till seger över ondska.

Maha Shivaratri

Maha Shivaratri betyder ungefär Shivas stora natt. Högtiden är tillägnad Shiva. Många hinduer vakar, fastar, ber och gör puja till Shiva. Högtiden kopplas till meditation, andlig disciplin och Shivas kraft. Maha Shivaratri visar en mer stillsam och asketisk sida av hinduisk religiositet. Den handlar inte främst om färg och fest, utan om koncentration, vördnad och inre fördjupning.

Krishna Janmashtami och Rama Navami

Krishna Janmashtami firar Krishnas födelse. Krishna är en av Vishnus mest älskade avatarer. Högtiden kan innehålla sång, drama, berättelser, fasta och firande av Krishnas liv. Rama Navami firar Ramas födelse. Rama är huvudgestalten i Ramayana och ses som ett ideal för dharma, mod och ansvar. Båda högtiderna visar hur berättelserna om Vishnus avatarer hålls levande i hinduisk tradition.

Ganesh Chaturthi

Ganesh Chaturthi firar Ganesha, guden med elefanthuvud. Han förknippas med visdom, början och undanröjande av hinder. Under högtiden kan människor göra eller köpa bilder och statyer av Ganesha, utföra puja, sjunga och delta i processioner. Högtiden är särskilt stor i vissa delar av Indien, men firas också i hinduiska diasporor.

Pilgrimsfärder och heliga platser

Heliga platser är viktiga i hinduismen. En pilgrimsfärd kallas ofta tirtha-yatra. Tirtha kan betyda en övergångsplats, alltså en plats där människan kommer närmare det gudomliga. Heliga floder, berg, tempel och städer kan fungera som sådana platser. Ganges är den mest kända heliga floden. Varanasi är en av de mest heliga städerna. En pilgrimsresa kan vara ett sätt att rena sig, visa hängivenhet, be om välsignelse och påminnas om livets andliga mål.

Kumbh Mela

Kumbh Mela är en av världens största religiösa samlingar. Den hålls vid heliga floder och samlar enorma mängder människor.

Många kommer för att bada i det heliga vattnet, be, möta heliga män och kvinnor, lyssna på undervisning och delta i en stor religiös gemenskap. Kumbh Mela visar hur stark betydelse plats, kropp och gemenskap kan ha i hinduismen.

Ashram

Ett ashram är en religiös eller andlig plats där människor kan leva, studera, meditera och få undervisning. Ashram kan se olika ut. Vissa är kopplade till en guru. Andra fungerar som platser för yoga, meditation, studier och andlig disciplin. Ashram visar att hinduismen också har miljöer där människor kan dra sig undan vardagen för att söka fördjupning.

Högtider i diaspora

När hinduer lever i länder som Sverige, Storbritannien eller Kanada kan högtiderna förändras. De kanske firas på en helg, i en hyrd lokal, efter skoltid eller när människor är lediga från arbete. Vissa ritualer kan förenklas. Vissa kulturella delar kan förstärkas. Hinduer från olika regioner kan fira tillsammans och blanda traditioner som i Indien kanske varit mer separata. Detta visar hur religion både bevaras och förändras.

Vill du arbeta aktivt med kapitlet? Starta läsläge

Starta läsläge

Klar med kapitlet? Fortsätt här.

Visa alla kapitel i ämnet

Välkommen in i kapitlet

Ta din tid — du bestämmer tempot.