Kapitel 19. Karma, samsara och nirvana – vägen ut ur kretsloppet

Uppvaknande – att se verkligheten klarare

Buddhismen är en väg till uppvaknande. Att vakna betyder att se verkligheten tydligare. Människan behöver se att allt förändras. Hon behöver förstå att begär, okunnighet och hat binder henne vid lidande. Hon behöver också förstå att det hon kallar ”jag” inte är en fast och evig kärna. Detta kan låta mörkt, men buddhismen är inte bara pessimistisk. Den säger inte bara att livet innehåller lidande. Den säger också att lidandet har orsaker och att dessa orsaker kan bearbetas. Därför finns det en väg.

Nirvana – befrielse

Målet för den buddhistiska vägen kallas nirvana. På pali används ordet nibbana. Nirvana betyder ungefär utslocknande eller befrielse. Det som släcks är inte människans värde eller existens i vanlig mening. Det som släcks är de krafter som binder människan: girighet, hat och okunnighet. När dessa krafter upphör, upphör också det lidande de skapar. Nirvana är därför befrielse från dukkha och från samsara.

Samsara och återfödelse

Samsara är kretsloppet av födelse, död och återfödelse. Buddhismen delar detta begrepp med andra indiska religioner, till exempel hinduismen. Men buddhismen tolkar samsara på sitt eget sätt. I samsara föds levande varelser, lever, dör och återföds. Detta kretslopp är inte något man ska längta efter att stanna i. Varje liv präglas av förändring och dukkha. Befrielsen ligger därför inte i att få ett perfekt liv i samsara. Befrielsen ligger i att förstå och upphäva de krafter som binder människan vid kretsloppet.

Karma – handling och konsekvens

Karma betyder handling. Inom buddhismen handlar karma särskilt om avsiktliga handlingar. Det människan gör, säger och tänker formar hennes sinne och får konsekvenser. Karma är inte ett öde som inte går att förändra. Det är inte heller ett gudomligt straffsystem.

Karma är mer som moralisk orsak och verkan. Om en människa tränar sig i hat, girighet och lögn formas hon av det. Om hon tränar sig i medkänsla, klarhet och självkontroll formas hon av det. På så sätt har människan ansvar för sin väg.

Skillnaden mot hinduismen

Buddhismen och hinduismen delar flera begrepp, till exempel karma, samsara och befrielse. Men de tolkar dem olika. Hinduismen talar ofta om atman, en djup själ som fortsätter genom återfödelsen. Buddhismen talar i stället om anatta, icke-jag. Återfödelse förstås därför inte som att en oföränderlig själ flyttar från kropp till kropp. Det är mer som att en process fortsätter, där handlingar och begär skapar följder. En vanlig liknelse är en låga som tänder en annan låga. Den nya lågan är inte exakt samma som den gamla, men den är inte heller helt oberoende av den.

Mahayana – den stora farkosten

Mahayana betyder ungefär den stora farkosten. Farkost betyder något som bär människor över, som en båt. Namnet visar att Mahayana betonar en väg som ska omfatta många varelser. Mahayana är stark i Kina, Japan, Korea, Vietnam och flera andra områden. I Mahayana blir bodhisattva-idealet mycket viktigt.

Bodhisattvan

En bodhisattva är en varelse som strävar efter upplysning, men som gör det för alla levande varelsers skull. I vissa Mahayana-traditioner tänker man att bodhisattvan kan avstå från att gå in i slutlig nirvana direkt, för att hjälpa andra på vägen. Bodhisattvan drivs av medkänsla och visdom. Målet är inte bara den egna befrielsen, utan alla varelsers befrielse. Detta ideal har gjort medkänsla mycket central i Mahayana.

Tomhet – shunyata

Ett viktigt Mahayana-begrepp är shunyata, tomhet. Tomhet betyder inte att ingenting finns. Det betyder att ingenting finns helt självständigt, fast och oföränderligt. Allt uppstår beroende på orsaker och villkor. Därför har inget en egen, evig kärna. Detta liknar läran om anatta och beroende uppkomst, men Mahayana utvecklar tanken mycket långt.

Olika Mahayana-skolor

Mahayana har många olika skolor. Zen, som är stark i Japan men har rötter i Kina, betonar ofta sittande meditation, enkelhet och direkt erfarenhet. Pure Land-buddhism, eller Det rena landets buddhism, betonar hängivenhet till Amitabha Buddha. Genom att recitera Amitabhas namn hoppas den troende födas i det rena landet, där det är lättare att nå upplysning. Nichiren-buddhism, som utvecklades i Japan, betonar Lotussutran och recitation av en särskild fras kopplad till denna text. Det visar att Mahayana är mycket mångsidig.