Till innehåll
SOlärdigital

Samhällskunskap

Kapitel 4. Statsskick och styrelseskick

Tänk dig att en skola ska fungera utan att någon riktigt vet vem som bestämmer vad. Rektorn säger en sak, lärarna en annan, elevrådet en tredje och kommunen en fjärde. Några menar att rektorn ska fatta alla beslut. Andra tycker att eleverna borde rösta om mer. Någon säger att reglerna redan finns i skollagen, men ingen vet exakt hur de ska användas. Ganska snabbt skulle frågan inte bara handla om vad skolan ska besluta, utan om vem som egentligen har rätt att besluta. På samma sätt fungerar det i ett land.

Det här ska du förstå

  1. Förklara Statsskick och Styrelseskick med egna ord.
  2. Förstå kapitlets huvudidé: när ett land behöver regler för makten.
  3. Förstå kapitlets huvudidé: styrelseskick – hur styrs landet.

Centrala begrepp

När ett land behöver regler för makten

Tänk dig att en skola ska fungera utan att någon riktigt vet vem som bestämmer vad. Rektorn säger en sak, lärarna en annan, elevrådet en tredje och kommunen en fjärde. Några menar att rektorn ska fatta alla beslut. Andra tycker att eleverna borde rösta om mer. Någon säger att reglerna redan finns i skollagen, men ingen vet exakt hur de ska användas. Ganska snabbt skulle frågan inte bara handla om vad skolan ska besluta, utan om vem som egentligen har rätt att besluta.

På samma sätt fungerar det i ett land. Innan man kan förstå politiska beslut behöver man först förstå hur själva makten är organiserad. Vem är statschef? Vem leder regeringen? Vem stiftar lagar? Vem kontrollerar att makten följer reglerna? Hur mycket makt finns centralt i landet, och hur mycket makt finns i delstater, regioner eller kommuner?

Det är här begreppen statsskick och styrelseskick blir viktiga. De hjälper oss att förstå samhällets politiska karta. Om demokratin handlar om att makten ska utgå från folket, handlar statsskick och styrelseskick om hur den makten är ordnad i praktiken.

Vad är en stat?

För att förstå statsskick behöver vi först förstå vad en stat är. En stat är ett område med en befolkning, ett territorium, en regering eller styrande makt och någon form av kontroll över lagar och beslut inom området. Sverige är en stat. Norge, Finland, USA och Frankrike är också stater.

Ordet stat ska inte blandas ihop med ordet nation. En nation handlar mer om människor som upplever att de hör ihop genom till exempel språk, historia, kultur eller identitet. Ibland sammanfaller stat och nation ganska väl, men inte alltid. Det kan finnas flera nationella grupper inom samma stat, och en nation kan vara utspridd över flera stater. Därför är stat ett politiskt och juridiskt begrepp, medan nation mer handlar om gemenskap och identitet.

Man kan tänka på staten som själva ramen runt ett lands politiska liv. Inom den ramen finns lagar, myndigheter, domstolar, skatter, försvar, medborgarskap och politiska institutioner. Men olika stater kan organisera makten på mycket olika sätt.

Statsskick – vem är statschef?

Statsskick handlar i grunden om hur staten är uppbyggd och framför allt vem som är statschef. Statschefen är den person som formellt representerar staten. Det kan vara en kung, en drottning eller en president. Statschefen behöver däremot inte vara den person som har mest politisk makt.

Traditionellt brukar man skilja mellan två grundläggande statsskick: monarki och republik. I en monarki är statschefen en monark, alltså en kung, drottning, furste eller liknande. Ämbetet går oftast i arv inom en kungafamilj. I en republik är statschefen i stället en president, som vanligtvis väljs på något sätt, antingen direkt av folket eller indirekt genom parlamentet eller andra politiska organ.

Sverige är en monarki. Det betyder att Sveriges statschef är kungen eller den regerande drottningen. Men Sverige är inte en kungamakt i äldre mening. Sverige är en konstitutionell monarki. Det betyder att monarken finns kvar som statschef, men att makten är begränsad av grundlagar. Kungen styr inte landet politiskt. Han deltar inte i regeringens beslut och kan inte själv bestämma lagar. Hans roll är främst representativ och ceremoniell.

Monarki och republik i praktiken

Det är lätt att tro att monarki alltid betyder odemokrati och republik alltid betyder demokrati. Men så enkelt är det inte. Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är monarkier, men också demokratier. Samtidigt finns det republiker som är demokratiska, till exempel Finland, Frankrike och USA, och republiker som är diktaturer eller har tydliga odemokratiska drag.

Det viktiga är alltså inte bara om ett land har kung eller president. Det viktiga är hur mycket makt statschefen har, hur ledarna utses, om valen är fria, om domstolarna är oberoende och om medborgarna har rättigheter. Statsskicket säger något viktigt om statens form, men det säger inte allt om hur demokratiskt landet fungerar.

Man kan jämföra statsskicket med utsidan på en byggnad. Det säger om byggnaden ser ut som ett slott, ett rådhus eller ett vanligt hus. Men för att förstå hur huset fungerar måste man också gå in och se hur rummen är ordnade, vilka dörrar som är låsta och vem som faktiskt har nycklarna. Där kommer styrelseskicket in.

Lässtopp

Fråga 1 av 3

Öva på avsnittet

Vad är skillnaden mellan begreppen stat och nation i texten?

Kommande

Fråga 2 av 3

Svara på tidigare frågor först.

Kommande

Fråga 3 av 3

Svara på tidigare frågor först.

Fråga 1 av 3

Visa som artikel

Klar med kapitlet? Fortsätt här.

Nästa kapitel: Kapitel 5. Sveriges grundlagar och rättsstat
Visa alla kapitel i ämnet

Välkommen in i kapitlet