Kapitel 32. Judiska högtider – minne, vila och gemenskap

Året som religiös rytm

Judendomen levs inte bara genom texter och idéer. Den levs också genom tiden. Veckan formas av sabbaten. Året formas av högtiderna. Livet formas av minnen, berättelser, måltider, böner och ritualer. Många judiska högtider handlar om att minnas. Men minnet är inte bara historiskt. Det är också religiöst och moraliskt. När judar firar pesach minns de inte bara att israeliterna lämnade Egypten för länge sedan. De påminns också om att frihet, ansvar och rättvisa är viktiga i dag. När judar firar sabbat påminns de inte bara om skapelsen. De tränar också på att låta tiden bli helig.

Den judiska kalendern

Den judiska kalendern skiljer sig från den vanliga svenska kalendern. Den bygger på månens cykler, men justeras också i relation till solåret. Därför infaller judiska högtider på olika datum i den svenska kalendern från år till år. En annan viktig sak är att ett judiskt dygn börjar på kvällen. Därför börjar många högtider vid solnedgången kvällen innan den dag som står i en vanlig kalender. Detta märks tydligt på sabbaten. Sabbaten börjar vid solnedgången på fredagen och slutar vid mörkrets inbrott på lördagen.

Sabbaten – veckans heliga tid

Sabbaten är en av judendomens viktigaste traditioner. Sabbaten är både en vilodag och en helig dag. Den påminner om att Gud vilade på den sjunde dagen efter skapelsen. Den påminner också om befrielsen från slaveriet i Egypten. Detta gör sabbaten till mer än en ledig dag. Den är en religiös markering av frihet, vila, familj och relationen till Gud.

En slav kan inte själv bestämma över sin tid. Därför blir vila också ett tecken på frihet.

Sabbaten i hemmet

Sabbaten firas ofta i hemmet. När sabbaten börjar tänds sabbatsljus. Familjen kan välsigna vin eller druvjuice genom kiddush. Man äter ofta ett särskilt flätat bröd som kallas challah. Måltiden blir en religiös handling. Den samlar familjen och markerar att tiden är annorlunda än vardagen. För många judar är sabbaten veckans centrum. Det är en tid för vila, gemenskap, bön, måltider, sång och avbrott från vardagens stress.

Sabbaten i synagogan

Sabbaten firas också i synagogan. Där samlas församlingen för bön, Torah-läsning och gemenskap. Torah-rullarna tas fram ur den heliga arken och läses med stor respekt. Sabbaten binder därför samman hemmet och synagogan. Den är både familjens tid och församlingens tid.

Olika sätt att hålla sabbat

Alla judar firar inte sabbat på samma sätt. I ortodox judendom följer man ofta detaljerade regler för vad som räknas som arbete. Det kan innebära att man inte använder pengar, inte lagar mat, inte skriver, inte reser som vanligt och i vissa fall inte använder elektricitet. I mer liberala judiska sammanhang kan sabbaten tolkas friare. Den kan vara en dag för vila, familj, bön, gemenskap och återhämtning. Skillnaderna visar judendomens mångfald. Men den gemensamma tanken är att sabbaten gör tiden helig.

Pesach – minnet av uttåget ur Egypten

Pesach är en av judendomens viktigaste högtider. Högtiden firas till minne av uttåget ur Egypten, då israeliterna enligt traditionen befriades från slaveri. Pesach handlar därför om frihet, minne och ansvar. Den påminner om att det judiska folket har varit förtryckt och att människor därför ska minnas vad förtryck innebär.

Sederkvällen

En viktig del av pesach är sederkvällen. Seder betyder ordning. Under sederkvällen följer familjen eller gruppen en särskild ordning med böner, berättelser, frågor, symboliska maträtter och sånger.

Berättelsen om uttåget ur Egypten återberättas. Barnen har ofta en viktig roll genom att ställa frågor. Detta visar hur judendomen för traditionen vidare mellan generationer.