Religionskunskap
Buddhism
Kapitel 20. Etik, meditation och mindfulness
Etiska grunder, fem levnadsregler, metta och karuna; meditation, mindfulness, vipassana och förhållning till sekulär mindfulness.
Religionskunskap
Buddhism
Etiska grunder, fem levnadsregler, metta och karuna; meditation, mindfulness, vipassana och förhållning till sekulär mindfulness.
Buddhismen är inte bara något man tror på. En person kan kunna många buddhistiska begrepp och ändå inte leva särskilt buddhistiskt. Om hon fortsätter att ljuga, skada andra, styras av hat eller bara tänka på sig själv har hon inte kommit särskilt långt på vägen. Buddhismen handlar därför om träning. Människan tränar sitt tal, sina handlingar, sina vanor och sitt sinne. Målet är att minska girighet, hat och okunnighet och utveckla medkänsla, klarhet och visdom. Det är därför etik är så viktigt.
Buddhismen är inte bara något man tror på. Den är något man övar. En person kan kunna många buddhistiska begrepp och ändå inte leva särskilt buddhistiskt. Om hon fortsätter att ljuga, skada andra, styras av hat eller bara tänka på sig själv har hon inte kommit särskilt långt på vägen. Buddhismen handlar därför om träning. Människan tränar sitt tal, sina handlingar, sina vanor och sitt sinne. Målet är att minska girighet, hat och okunnighet och utveckla medkänsla, klarhet och visdom. Det är därför etik är så viktigt. Meditation utan etik blir ofullständig. Om en människa mediterar men behandlar andra illa har hon missförstått en viktig del av vägen.
Sila betyder moral, dygd eller etiskt handlande. Det handlar om hur människan lever tillsammans med andra. I buddhismen är etik inte bara regler som någon annan har bestämt. Etik är en träning i att minska lidande. Om människan ljuger, stjäl, skadar eller handlar hänsynslöst skapar hon lidande både för andra och för sig själv. Sila hjälper människan att leva mer vaket. Den gör sinnet lugnare och mer stabilt. Om man hela tiden skadar andra, ljuger eller följer starka begär blir meditation och visdom svårare.
Många lekmannabuddhister försöker följa fem levnadsregler. De är inte budord från en skapargud. De är mer som träningsregler. En buddhist tar på sig dem för att öva ett liv som minskar lidande.
Den första regeln handlar om att inte döda eller skada levande varelser. Den bygger på medkänsla och respekt för liv. I praktiken kan detta handla om att undvika våld, visa omsorg om djur och människor och försöka leva med mindre hårdhet. Vissa buddhister väljer också vegetarisk kost, men det varierar mellan traditioner och länder.
Den andra regeln handlar om att inte ta det som inte är givet. Det betyder inte bara att man inte ska stjäla saker. Det handlar också om respekt för andras tid, arbete, egendom och förtroende. Att vara ärlig i vardagen är en del av vägen.
Den tredje regeln handlar om ansvar i sexualitet och relationer. För lekmän betyder det ofta att inte använda andra människor, inte svika förtroenden och inte skapa lidande genom oansvariga relationer. För munkar och nunnor gäller oftast celibat, alltså att avstå från sexuella relationer.
Den fjärde regeln handlar om talet. Man ska undvika att ljuga, sprida skvaller, såra med hårda ord eller skapa splittring. Talet är viktigt eftersom ord kan skada mycket. Rätt tal innebär att tala sant, vänligt och meningsfullt. Det betyder inte att man alltid ska säga det som är lätt. Ibland behöver svåra saker sägas, men de bör sägas med omtanke och klarhet.
Den femte regeln handlar om att undvika sådant som fördunklar sinnet. Berusningsmedel kan göra människan mindre uppmärksam och mer benägen att skada sig själv eller andra. Därför ser många buddhister nykterhet och klarhet som viktiga delar av vägen.
De fem levnadsreglerna handlar inte främst om skuld. De handlar om övning.
Om en människa ljuger tränar hon sitt sinne i rädsla och förvirring. Om hon talar sant tränar hon sitt sinne i klarhet. Om hon skadar andra tränar hon hårdhet. Om hon visar medkänsla tränar hon vänlighet. På så sätt formar handlingar människans sinne. Detta är karma i praktiken.
Ett annat viktigt begrepp är dana. Dana betyder generositet eller gåva. Generositet kan vara att ge mat, pengar, tid, hjälp, undervisning eller omtanke. I många buddhistiska länder ger lekmän mat och stöd till munkar och nunnor. Detta är inte bara välgörenhet. Det är en religiös handling. Genom att ge tränar människan sig i att släppa begär och ägande. Generositet är också viktig eftersom buddhismen levs i gemenskap. Munkar och nunnor är ofta beroende av lekmännens stöd. Lekmän får i sin tur undervisning, förebilder och religiös gemenskap genom klostren.
Snabb repetition
Fråga 1 av 1
Quizet öppnas om 10 sekunder. Läs gärna igenom stycket en gång till.
Varför varnas det för mindfulness utan sila eller visdom?
Fråga 1 av 1
Klar med kapitlet? Fortsätt här.
Välkommen in i kapitlet
Ta din tid — du bestämmer tempot.