Geografi

Kapitel 14: Vad gör en plats sårbar?

Du kommer att lära dig

Skilja naturhändelse från katastrof utifrån sårbarhet.
Använda begreppen risk fara exponering och resiliens.
Förklara hur infrastruktur och fattigdom påverkar skadebild.
Diskutera varför människor kan bo kvar i riskområden.
Placera sårbarhet i ett globalt perspektiv.

Centrala begrepp

SårbarhetRiskFaraExponeringResiliensInfrastrukturUrbaniseringFattigdomNaturkatastrofSamhällsplaneringFörebyggande arbete

Framsteg i aktiv läsning

Frågor klara: 0 av 14

Delar godkända (minst 70 % rätt): 0 av 4

Kapitelprogression:

Frågor i denna del: 0 av 4 klara

När natur blir katastrof

Försök: 1(minst 70 % rätt krävs för nästa del)

När natur blir katastrof

Jorden är full av naturkrafter. Det regnar, blåser, skakar och förändras. Men alla naturhändelser leder inte till katastrofer. Ett kraftigt regn i ett obebott område får små konsekvenser. Samma regn i en stad kan orsaka översvämningar som förstör hem, vägar och infrastruktur. Det är därför man skiljer mellan naturhändelse och naturkatastrof. En naturhändelse är något som sker i naturen, till exempel en jordbävning, en storm eller en översvämning. En naturkatastrof är när en sådan händelse får allvarliga konsekvenser för människor och samhällen. Skillnaden handlar inte bara om naturens styrka – utan om hur sårbar platsen är.

Risk, fara och sårbarhet

För att förstå varför vissa platser drabbas hårdare än andra används ofta tre begrepp: fara, risk och sårbarhet. En fara är något som kan orsaka skada, till exempel en jordbävning eller en översvämning. Risk handlar om sannolikheten att något ska hända, och vilka konsekvenser det kan få. Sårbarhet handlar om hur känsligt ett samhälle är för en fara. Hur hårt drabbas människor om något inträffar? En plats kan ha hög risk men låg sårbarhet, eller låg risk men hög sårbarhet. Det är kombinationen som avgör vad som händer.

Exponering – att befinna sig i riskområden

En viktig faktor är exponering. Det handlar om hur många människor och hur mycket bebyggelse som finns i ett område där en fara kan inträffa. Om många människor bor i ett område med hög risk för jordbävningar eller översvämningar ökar risken för att en naturhändelse får stora konsekvenser. Det är därför kuststäder, floddalar och områden nära plattgränser ofta är särskilt utsatta. Samtidigt bor människor ofta i dessa områden just för att de erbjuder fördelar – tillgång till vatten, bördig mark, handel och arbete.

Läs igenom texten först… Frågorna låses upp om 8 sekunder.

Resiliens – förmågan att återhämta sig

Lås upp genom att få minst 70 % rätt på alla frågor i föregående del (nytt försök om det behövs).

Befolkningstäthet och urbanisering

Lås upp genom att få minst 70 % rätt på alla frågor i föregående del (nytt försök om det behövs).

Trots risker väljer många människor att bo kvar i utsatta områden. Det kan bero på: * ekonomiska möjligheter * tillgång till arbete * bördig mark * närhet till vatten * kulturella och sociala band För många är fördelarna större än riskerna, eller så saknar de möjlighet att flytta. Detta visar att geografiska beslut ofta handlar om att väga risker mot möjligheter.

Lås upp genom att få minst 70 % rätt på alla frågor i föregående del (nytt försök om det behövs).

Visa som artikel