Du kommer att lära dig
- Beskriva stegen från fråga via källor till analys och slutsatser.
- Tillämpa källkritik och jämförelser mellan platser.
- Använda begrepp strukturerat i resonemang.
- Presentera resultat muntligt och visuellt.
Geografi
Kapitel 22: Att arbeta geografiskt – från fråga till analys
Centrala begrepp
HypotesKällkritikAnalysJämförelseBegreppSlutsatsDiagramGeografiskt tänkande
Framsteg i aktiv läsning
Frågor klara: 0 av 16
Delar godkända (minst 70 % rätt): 0 av 4
Kapitelprogression:
0%Frågor i denna del: 0 av 4 klara
Hur skapas geografisk kunskap?
Försök: 1(minst 70 % rätt krävs för nästa del)
Hur skapas geografisk kunskap?
Geografi handlar inte bara om vad vi vet om världen, utan också om hur vi tar reda på saker. För att förstå samband, förklara mönster och dra slutsatser behöver man arbeta på ett strukturerat sätt. Det geografiska arbetssättet bygger på att ställa frågor, samla information, analysera och dra slutsatser. Det är en process som används både i forskning och i skolan. Att kunna arbeta geografiskt innebär att kunna gå från en enkel fråga till en genomtänkt analys.
Från fråga till undersökning
Allt börjar med en fråga. En geografisk fråga handlar ofta om plats, samband och konsekvenser. Den kan till exempel vara: Varför bor många människor i kuststäder? Varför drabbas vissa områden av torka? Hur påverkar klimatförändringar olika delar av världen? En bra fråga är tydlig och går att undersöka. Den hjälper till att styra arbetet framåt.
Att samla information
Nästa steg är att samla information. Det kan göras på olika sätt: * genom kartor * genom statistik * genom texter och artiklar * genom bilder och satellitdata * genom egna observationer Olika typer av källor ger olika typer av information. Statistik kan visa mönster, medan kartor kan visa var något finns. Det är viktigt att använda flera källor för att få en mer komplett bild.
Källkritik – att granska information
Läs igenom texten först… Frågorna låses upp om 8 sekunder.
När man samlar information är det viktigt att vara källkritisk. Det innebär att man funderar över: Vem har skapat informationen? Varför har den skapats? Hur aktuell är den? Går den att lita på? All information är inte lika tillförlitlig. Kartor kan förenkla verkligheten, statistik kan vara gammal och texter kan vara vinklade. Att kunna granska information är en viktig del av geografiskt arbete.
Lås upp genom att få minst 70 % rätt på alla frågor i föregående del (nytt försök om det behövs).
Att dra slutsatser
Lås upp genom att få minst 70 % rätt på alla frågor i föregående del (nytt försök om det behövs).
Att presentera resultat
Lås upp genom att få minst 70 % rätt på alla frågor i föregående del (nytt försök om det behövs).